Hej!
Du berättar att du känner dig nedstämd, har en skev kroppsuppfattning och känner inte någon mening med livet. Hur länge har det känts såhär? Kan du beskriva mer om "skev kroppsuppfattning"? På vilket sätt känner du dig annorlunda? I mina ögon är det något positivt att vara. På vilket sätt trivs du inte i skolan?
Det är alltid fara med att jämföra sig med andra och att skylla på att andra har det värre. Det är ingen ursäkt till att undvika att ta dina problem på allvar. För det är precis vad de är, allvarliga om du inte agerar. Bara tanken av att du har funderat på att skada dig är allvarligt. Men väldigt bra gjort av dig att du aldrig skadat dig!
Du berättar att du inte orkar öppna upp dig för någon. Är det av rädslor och att du nedvärderar dig själv? Eller beror det på att du inte känner tillit till någon i din närhet? Har du någon kurator på skolan? I så fall är det värt ett försök där. Eller försök ta det med någon lärare som är vettig. Kanske du kan testa att skriva ett mail/brev till någon istället för att prata? Det spelar egentligen ingen roll vem det är, bara du inte fortsätter hålla det för dig själv. För om du håller det inom dig, kommer problemen bara läggas på hög och till slut är det så mycket att man inte ens vet hur eller var man ska börja jobba med problemen.
Har du någon hobby/aktivitet utanför skolan? Det brukar vara en bra grej för att få tankarna på annat och att känna mer mening.
Det kan hända att du är eller på väg in i en depression och sådant behöver man ha hjälp med att komma ur. Starkt av dig att skriva till mig! Jag behöver veta mer om dig för att kunna stödja och hjälpa dig bättre. Så hör gärna av dig igen.
Visningar : 942