user-image
Okänd
Tjej ,14 år

Hej!Jag är en tjej på 14 år. Jag mår skit!! Jag har mått dåligt nu ett tag..Ett år nu typ.. Jag har blivit deprimerad…Saken är den att mina föreldrar tror inte på mig när jag försökte berättade för dom att jag inte mådde bra…Dom säger bara att det är en tonårs sak som PMS …Men jag mår inte bra mentalt.. Jag är ledsen,uttråkad,trött,slö osv… Nästan hela tiden på dagen..Mest när jag är hemma..Men min familj är jätte snäll,men jag förstår inte varför dom inte tror på mig när jag säger att jag inte mår bra…Men asså min mamma och mormor är deprimerade så det ligger i släken… Jag har försöke att säga till dom många gånger men dom vill inte lyssna…Var ända gång så säger dom bara du är inte deprimerad….. Så nu vet inte jag hur jag ska kunna få dom att för stå att jag inte mår bra!?? Och av detta så mår jag ännu sämre…För att dom inte lyssnar… Jag har börjat tänka väldigt mycket på döden och självmord och sånna saker…Där finns stunder jag bara vill död, speciellt på morgonen och på natten..Jag har också skär mig… Det vet inte mina föreldrar.. Min familj är jätte snäll men dom förstår inte hur ska jag få dom att förstå!??? Min alldra bästavän hon förstår mig,hon vet hur jag känner…Hon vet allt… Det skulle vara jätte snällt om ni vill svara på min fråga!!!


SVAR

Hej!

Det du berättar är att du mår väldigt dåligt psykiskt och gjort det i 1 år, har självmordstankar och upplever att dina föräldrar inte tar dina känslor på allvar. Det förstår jag känns väldigt tufft för dig, dels att inte bli betrodd men också leva med denna depression.

Du berättar att det mesta av dessa känslor känner du när du är hemma. Har du någon fritidsaktivitet att sysselsätta dig med? Att komma ut utanför hemmet brukar många må bra av. Det är inte ovanligt att man sitter ensam på sitt rum och sina tankar går runt i huvudet och situationen bara förvärras. Finns det något i ditt liv som du mår bra av?

Vad bra att du har din vän som verkar finnas för dig. Ta vara på henne. Det behövs ofta någon som man kan ha både roligt med och kunna snacka allvarliga/jobbiga saker med.


Hur länge har du haft dina självmordstankar? Har du funderat på att vända dig till ungdomsmottagningen eller elevhälsan på skolan? Hur skulle det vara om du skrev ett långt mail eller brev till dina föräldrar och berättar exakt det du känner? Om de fortsätter att inte förstå dig, försök då lägg fokuset på någon annan som faktiskt ger dig stöd.

Du berättar att du har skadat dig själv. Hur ofta har det skett? Det finns en lista med olika saker man kan distrahera sina tankar med, Listan hittar du här.

Det är inte ditt fel till att du mår såhär. Du har rätt att bli tagen på allvar och du har rätt till att må bra. 


Visningar : 2237