Har nyss skaffat mig en tjej och vi har dejtat i snart 2 månader men träffats ett tag innan. Vi har kommit överens om att vi är ett par. Och vi båda älskar varann och har det hur bra som helst när vi är med varandra. Men hon bor hemma än och jag bor i min lägenhet och på vardagarna umgås vi inte så ofta vilket jag även tycker är rätt bra då man måste sakna varandra ibland. Dock så känner jag att jag inte får den bekräftelse jag behöver. Hon hör knappt av sig via sociala medier eller via sms. Vilket gör mig orolig. Jag känner mig inte behövd och då kommer svartsjukan fram. Känns som min hjärna lurar mig att tro massa saker. Blir irriterad på att jag jämnt håller kontakt och andra små grejor. Och nu är jag även inte den personen som behöver uppmärksamhet hela tiden. Men jag känner mig inte saknad eller behövd och där av blir jag otroligt svartsjuk och orolig. Hur ska jag brottas med denna situation?

---

SVAR

Hej och tack för din fråga. Svartsjuka är ett väldigt tungt och besvärligt tillstånd, både för den som upplever den och för den som blir utsatt. Bara orden "svart" och "sjuka" gör att man förstår hur jobbigt det är. Vi vet också att svartsjuka kan vara destruktivt och förstöra relationer så det är bra att du redan nu frågar om det och oroar dig för vad den gör med dig och er relation. 

Ofta är svartsjukan starkast i början av en relation, innan man har lärt känna varandra och tolka varandras handlingar, ord och andra signaler. Det verkar vara just det som ni har hamnat i. Du vill ha mer kontakt på sociala medier och sms men hon har mindre behov av det. Orsakerna kan vara vilka som helst men det har sällan med styrkan i kärleken att göra. Det kan handla om tid, behov av integritet, hur grundtrygg man är eller vilken vana man har att sms:a. En del skickar många sms och andra skickar väldigt få utan att det betyder att de känner mindre för den andre.

Vi kan inte rå för våra känslor men vi kan alla styra våra handlingar. Så även om du känner dig arg eller sårad så är det viktigt att du inte agerar ut dina aggressiva känslor mot henne. Med det menar jag att du inte ska bli arg, skälla eller börja begränsa eller kontrollera henne. Då är det mycket bättre att du berättar vad du får för tankar när hon inte hör av sig, att du blir orolig och skulle bli glad av fler sms eller annan kontakt. Kanske börjar hon då skicka fler sms till dig då. Men eventuellt berättar hon att hon inte vill det eller glömmer bort och förhoppningsvis kan du i så fall lära dig att ändå lita på hennes känslor och med tiden kunna vila i den vetskapen utan att bli alltför svartsjuk.

Jag hoppas att du fått någon vägledning av mitt svar och att du får ro i din oro, svartsjuka är ju en väldigt jobbig känsla och det kan dessutom vara en skamfull känsla som man har svårt att våga prata om. Men det är alltid bättre att berätta vad man känner än att låtsas som ingenting om man ändå blir arg eller skyller på den andre, att den gjort nåt fel. Vi är alla olika och har olika behov och ageranden och vad som är rätt och enkelt för mig kan vara svårt för en annan.

Allt gott och varma tankar, Maria