Hej! Jag har träffat en kille som verkligen är helt fantastisk, vi älskar varandra och har ett underbart förhållande. Det finns dock ett problem, hans pappa. Han är väldigt speciell och uttrycker sig ofta och gärna nedlåtande mot både mig, kvinnor generellt, samt sin son (min kille). Jag blev så stött att jag började gråta vid ett tillfälle. Får ångest av bara tanken på att sitta vid samma matbord som pappan och vet verkligen inte hur jag ska tackla detta. Ska jag stå upp för mig själv och säga emot, då riskera att bli ännu mer ovän med pappan och eventuellt inte få träffa min pojkvän (det är långdistans så vi ”bor” med varandra ett tag när vi ses, alltså har föräldrarna väldigt bra koll) eller hur tycker du att jag ska göra? Tack på förhand!

---

SVAR

Hej vän,
Det låter otroligt jobbigt! Jag känner igen situationen och har många gånger suttit tyst och försökt att inte explodera när någon (nästan alltid då en man i medelåldern) är nedlåtande mot andra eller mot mig. 

Det kommer vara en balansgång tror jag. Hur du än gör. Men det är inte bara din balansgång. Din kille behöver också hantera situationen om han vill att det ska fungera mellan er. Jag skulle börja med att prata med din kille. Försöka hitta en gemensam strategi kring detta. På det hela taget tycker jag ju att säga ifrån är det bästa i det långa loppet. Men ibland är det, som du är inne på, bra att hålla låg profil och inte skapa större problem. En sak jag funderar på är om det finns en annan förälder hos din kille och vad denna personen verkar tycka om det hela. Ta reda på det kan vara bra. 

Stå på dig men var smart! Gå strategiskt fram. Prata ihop dig med din kille. Undvik situationer med hans pappa i viss mån. Välj konfrontation om du vet att det finns folk som backar upp dig eller fångar upp dig om han går åt dig. 

Död åt gubbväldet!