jag är en sextonårig tjej som e allmänt trött på livet. på senaste har det hänt en massa saker i mitt liv. för ett år sedan skildes mina föräldrar och det är nu jag känner mig ledsen för det. jag saknar ett normalt familjeliv. innan har jag inte tänkt så mycket på det, men nu e jag både förbannad och väldigt ledsen pga skilsmässan. jag har också alltid haft komplex för min kropp. tycker att jag är tjock, därför tränar jag ca 5 gånger i veckan och så fort jag äter något, så får jag skuldkänslor och ångrar mig djupt. det är väldigt jobbigt, eftersom att jag aldrig kan njuta av något som jag äter. är rädd för att få anorexia, men jag finner ingen annan utväg för att bli smal och för en gångs skull bli nöjd med mig själv. det här som jag nu har skrivet låter säkert som att jag har ett tragiskt och förjävligt liv, men jag har trots allt underbara kompisar, men livet suger ändå ibland för det. hoppas ni kan svara på den här frågan, eftersom att jag inte vet va ja ska göra, får panik snart…tack på förhand.

---

SVAR

Man behöver inte ha ett tragiskt liv rakt igenom för att må dåligt ibland. Dom flesta människor går igenom en eller flera kriser under sin livstid och det kan vara olika saker som utlöser det hela. I ditt fall verkar dina föräldrars skilsmässa varit jobbig för dig, och reaktionen kommit så här i efterhand. Det är inte ovanligt eftersom vi människor har ganska suveräna försvarmekanismer som hjälper oss att gå vidare när jobbiga saker inträffar. Försvarsmekanismerna kan tränga undan jobbiga saker så att vi fortfarande kan fungera. Men priset vi får betala är att reaktionerna kommer i efterhand. Det kan också vara så vid en skilsmässa att det är först en tid efteråt när allting liksom lagt sig och dom nya boenden är fixade och saker liksom fallit in i sina nya rutiner som man upptäcker hur livet har förändrats. Det kan man inte se och känna när man är mitt i det hela, utan det kommer som sagt efteråt. Och jag tycker det är bra att du ändå släpper fram dina känslor inför det hela, men du skulle sannolikt må bra av att få prata kring det. Är det så att du känner att du har förtroende för dina föräldrar så tycker jag att du skall ta upp det med dom. Berätta hur du känner dig. Ibland kan det nämligen vara så att barnens/ungdomarnas känslor liksom ställer sig på vänt medan föräldrarna är mitt i sin skilsmässa. Det är som om dom flesta barn/ungdomar känner instinktivt att föräldrarna inte har ork och tid med deras känslor utan att dom oftast är upptagna med sina egna. Jag tycker i och för sig att alla föräldrar bör kunna sätta sig själva åt sidan även mitt i en skilsmässa och ta sig tid att prata om hur barnen/ungdomarna upplever det hela. Men så är det inte alltid. Kanske har det varit så här för dig, men oavsett detta så är det hög tid nu att du tar plats med dina känslor. Förhoppningsvis har dina föräldrar nu kommit så långt i sin egen bearbetning av skilsmässan att dom kan ta hand om dig och dina känslor. Därför tycker jag att du skall prata med dom om hur du känner dig och låta dom stötta dig och hjälpa dig en tid framöver. Detta tror jag skulle kunna ha en positiv effekt även på dina problem med att äta. Det här att du inte är nöjd med dig själv låter inte bra och där skulle kanske det faktum att du blir lyssnad på och hörd i detta ge dig en liten kick framåt i självkänslan.
Skulle det nu vara så att du inte får det stöd du förtjänar från dina föräldrar när du försöker ta plats med dina känslor, så tycker jag att du skall gå till Ungdomsmottagningen. Det är aldrig fel att ha någon vuxen att prata med när man hamnat i en tillfällig kris. Det mår vi alla bra av och det tycker jag att du skall unna dig också och inte gå och må dåligt längre än vad du behöver.