Okänd
Annat
Dagen, för några dagar sedan, var en dag som man verkligen ångrade djupt att man steg upp ur sängen. allt började bra, men på kvällen rasade allt… och nu bär jag på en hemlighet som jag har svårt att hålla inne… jag hade sovit över hos min syster några dagar. jag älskar att vara där, och leka med hennes två underbara barn. just denna kvällen var min syster på jobbet, och jag, min systers man och deras barn var ensamma hemma. det har vi varit innan också. så det var inget konstigt med det. barnen hade blivit nattade och jag och hennes man satt i soffan. då frågade han rätt ut "vill du ha sex med mig?". jag trodde inte riktigt på honom, och sa att han måste skämta. men samtidigt trodde jag att han menade det och jag började darra och blev väldigt rädd. efter ett tag. Då jag visste att han var allvarlig sa jag bestämt "nej". han ville veta varför och jag förklarade för honom att jag älskade min syster och ville inte göra något som skulle skada henne, samtidigt som jag sa att jag hade absolut inget intresse att vara tillsammans med honom. han gav sig inte och tjatade på mig. "vill du inte se mitt könsorgan innan du bestämmer dig?". "nej! du får accepterna mitt nej, och nu vill jag inte prata om detta mer…" kvällen lunkade på och han blev allt mer påflugen. till sist kom min syster hem och då sa han "det var tur för dig". vad menade han med det? nu känns det som om jag aldrig mer vill träffa honom. han skadar min älskade syster! och hur trodde han att han som är 16 år äldre än mig skulle ligga med mig? jag vill så gärna berätta för min syster vilken avskum han är, men då vet jag att deras förhållande bryts ihop, och barnen får lida. men nu får jag lida… ska jag berätta för min syster? jag känner mig så äcklig. jag vill inte ens titta på mig. jag får bluda när jag står i duschen, vill inte se mig. vill inte röra mig. jag sover med benen ihop så hårt jag kan, för att vara säker på att om han skulle komma så skulle han inte kunna skada mig. jag kan inte ens se när några pussas, för då känner jag mig äcklad av honom. jag tänker att det där kunde vara oss två, att han skulle ha våldfört sig på mig om inte min syster skulle kommit hem då. det känns som om han har förstört allt. jag som innan detta var en öppen och glad tjej, spanade alltid in killar. nu är jag stängd och känner mig äcklad av alla, till och med av min pappa. ska det vara så här?
SVAR
Nej, det ska inte vara så här, utan du har blivit utsatt för en grov kränkning som inte bara fått dig att känna avsmak mot killar och män, utan som också satt dig i en väldigt svår situation gentemot din syster och familj i övrigt. Detta är ingenting som du kan gå och bära på i ensamhet, speciellt inte efter hans mer eller mindre outtalade hot när han sade att du hade tur när din syster kom hem. Din syster kommer självklart också att undra över varför du inte vill vara hos henne längre och er relation har direkt komplicerats av det här.
Nu kanske man kunde tycka att det vore självklart att du skulle gå direkt till din syster och berätta, men jag tycker att du skall ta det lite lugnt med det. Det är nämligen precis som du själv tänkt ett stort ansvar att vara den som säger sanningen till sin syster, speciellt om hon inte har en aning om hur hennes man beter sig. Det går självklart inte att säga hur din syster kommer att reagera när hon får veta, men tyvärr så är min erfarenhet att dom flesta handlar tämligen irrationellt i ett sådant läge, eftersom man utlöser en kris i och med att allt ställs på ända och din syster tvingas omvärdera sitt förhållande till sin man. Det är sålunda inte helt ovanligt att människor som får veta en sådan här sak först reagerar med att tro att den som berättar ljuger. Detta beroende på att sanningen helt enkelt är för svår att ta in med en gång. Om vi nu säger att du skulle berätta och din syster reagerar i chock på detta sätt, kommer det bli dubbelt så jobbigt för dig, och därför tycker jag att du i första hand skall få hjälp i din situation innan din syster får veta. Jag tycker helt enkelt inte att du skall ha ansvaret för hur och när din syster får veta, utan här behöver du hjälp av någon vuxen som kan ta på sig detta ansvar. Det finns två alternativ här och det första är att du skall prata med dina föräldrar. Nu vet jag ju inte vad du har för relation till dom, men dina föräldrar skulle kunna ta ansvar i ett sådant här fall. Både för att du får hjälp med vad du blivit utsatt för, och hur din syster skall få kännedom om detta. Jag säger hur din syster skall få veta och inte om hon ska få veta. Detta säger jag för att jag inte har några bra erfarenheter av att man håller sådana här saker hemliga. Hur smärtsamt det än kan vara så bör hon ha rätt till sanningen, sedan är det upp till henne vad hon gör med den. Men att hennes egen syster blivit sexuellt trakasserad av hennes man i hennes eget hem, är inget som jag tycker man bör hemlighålla, det gör förmodligen bara mer skada i längden. Men som jag sade så är inte du den som skall bära ansvaret för att berätta, utan om du tror att det funkar så prata med dina föräldrar och be dom om hjälp att hantera detta. Tror du inte att detta funkar så finns det andra alterantivet, nämligen att du vänder dig till närmaste Ungdomsmottagning, eller en kurator i skolan (ifall du fortfarande går i skolan), eller en kurator på vårdcentralen. Där kan du få råd och stöd i hur du skall hantera situationen framöver och även få hjälp med dina egna känslor inför den kränkning du blivit utsatt för, samt diskutera en eventuell anmälan mot mannen ifråga. Men det är ju inget som hindrar att du tar kontakt med en kurator parallellt med att du pratar med dina föräldrar om du nu tror på det alterantivet. För det är inte alltid föräldrar kan ge en det stöd man behöver för att man själv skall kunna bearbeta en sådan här sak.
Visningar : 468
