Hej jag kan inte sluta snacka skit……. Jag säger saker som jag inte menar sen får jag jätte dåligt samvete. När jag å en kompis inte har något att göra så måste man typ prata om något och då bara blir de så att jag snackar skit. Hjälp mig nu!!!!

---

SVAR

Det du beskriver är inte alls ovanligt. Dom flesta, både vuxna och unga ägnar sig ibland åt att prata skit om andra. Och frågar man dom efteråt om dom verkligen menar det dom sagt, så är det ofta som dom får dåligt samvete och kanske ursäktar sig med att "nej, så menade jag inte, och så farligt är det nog inte".
Varför pratar man då skit egentligen?
Enligt min erfarenhet är det som du beskriver ganska typiskt, nämligen att man är tillsammans med en kompis, eller arbetskamrat, och så har man inget direkt att göra, eller prata om, och då är det lätt hänt att man börjar prata om en person båda känner, eller någon kändis.
Men då kan man ju tycka att man kunde prata om något positivt som den personen gjort istället för att man pratar skit? Men det gör man sällan, och anledningen till det är förmodligen att just skitpratet fyller en speciell funktion, dvs det betyder något mer än just bara att för stunden racka ner på någon. Skitprat betyder nämligen oftast också att dom som pratar skit och tar fram andras dåliga sidor, får en kick i det egna självförtroendet. För om hon/han som man pratar om är så jäkla knäpp, ful, korkad, eller vad man nu säger, så betyder det ju att man själv måste vara bättre. Så genom att racka ner på andra, höjer man liksom upp sig själv. Och nu kommer vi till själva poängen. När man gör det här tillsammans med någon annan, dvs vi är två som tycker att hon/han är helt knäpp, dum, ful osv, ja då måste det ju verkligen vara så, för det två tycker väger mycket tyngre än om jag bara tyckt det själv. Och sist men inte minst så skapar man en typ av gemenskap med den man pratar med, när man kan vara överens om att någon annan är dum, ful och knäpp, och att vi själva inte är det. Då känner dom flesta att man liksom hör ihop och att det nästan blir som en hemlighet man delar, vilket får en att känna sig som nära kompisar.
Man brukar säga att det finns inget bättre sätt att ena ett folk i ett land, än att låta ett annat land anfalla och starta krig mot det landet. För även om människor i ett land har bråkat mycket inbördes, och det kanske har varit stridigheter mellan folk som typ bor i Stockholm, och folk som bor i Göteborg, så försvinner det nästan i samma ögonblick som en yttre fiende anfaller. Och helt plötsligt kan människor från Stockholm och Göteborg känna en gemeskap eftersom dom har en yttre fiende att bekämpa gemensamt.
Det kanske är ett extremt exempel, men faktiskt så fyller skitpratet i princip samma funktion. Man förenas och känner gemenskap när man har en yttre fiende, och eftersom dessa fiender inte finns i vår vardag, så skapar vi dom genom att prata skit om varandra, och får dessutom en liten kick för självförtroendet på köpet. Svårare är det inte.

Det var en ganska lång förklaring till varför skitprat är så vanligt, och för att du skall få en känsla för varför du och din kompis håller på med det här, och varför det kan vara svårt att sluta. För när man slutar med skitpratet så gälller det ju att hitta en gemenskap kring andra, mer positiva saker, och det är inte alltid så lätt. Men det som du kan göra för att i alla fall försöka dra ner på skitpratandet, för det är ju jobbigt när man kommer på sig själv med att säga saker man inte menar, är att använda din kompis som hjälp. När ni hamnar i dom här lägena att ni inte har något att göra, och inget att prata om, så säg istället "Tycker du att vi pratar mycket skit om andra när vi inte har något att göra?". Fråga sedan om hon har någon känsla för varför ni pratar så mycket skit, och om ni inte skulle försöka göra något åt det. Du kan tex säga att: "Nu är det tex ett sådant läge då jag inte har något direkt att säga, och därför skulle kunna börja prata skit om någon fast jag egentligen inte menar det. Kunna vi inte försöka att ta en vecka utan att vi pratar skit om någon, och påminna varandra när någon börjar?"
Du behöver självklart inte säga så här ordagrant, men det är för att du skall förstå lite bättre vad jag menar. För om man börjar snacka med sina kompisar om det här så märker man ganska snart att andra också kan tycka att det här skitpratet är både dumt och meningslöst, och det roliga är att när man börjar diskutera sådana här saker och verkligen pratar med sina kompisar om vad man tycker och egentligen menar, så märker man helt plötsligt att man fyller tiden med att prata om saker som skapar en gemenskap på riktigt, genom att man faktiskt lär känna vad den andra tycker och tänker innerst inne, istället för att man sysselsätter sig med att prata skit.