SVAR
Jag kan inte råda dig till om du ska träffa någon kille i smyg eller inte eftersom jag inte vet tillräckligt om dig och dina föräldrar för att bedöma vilka konsekvenser det skulle kunna få. Generellt så är det ju aldrig bra att man ska behöva smyga bakom ryggen på sina föräldrar, utan man önskar ju att alla kunde prata med sina föräldrar och successivt få lite mer utrymme efterhand som man blir äldre, men jag vet ju att det inte alltid fungerar så.
Däremot så är nog så att dom flesta någon gång i sitt liv har gjort saker som föräldrarna inte vetat om, men om man skall ta den risken eller ej kan man bara själv avgöra. Och för att ta ett sådant beslut så behöver man ju överväga riskerna och fundera över vad som kommer att hända ifall dom får veta något, och om man tycker det är värt det för en själv.
Att dina föräldrar vill att du skall satsa på skolan är i sig inget konstigt, men samtidigt är du i en ålder när killar och umgänge med kompisar är både intressant och viktigt för din egen utveckling. Att du inte tillåts träffa någon kille och därmed saknar möjlighet att följa och utforska dina känslor för någon du blivit kär i, tycker jag låter onödigt hårt, då dom flesta klarar av att ha ett sådant umgänge utan att skolan blir lidande. Tvärtom kan det göra att man känner sig gladare och piggare, vilket kan ha en positiv effekt på skolarbetet.
Jag antar att du försökt prata med dina föräldrar om detta och att du därför skriver att det är omöjligt. Men kanske skulle det hjälpa om andra vuxna pratade med dina föräldrar och fick dom att inse att du behöver få ha ett socialt liv också för att inte tappa lusten för allting inklusive skolarbetet. Ibland är det nämligen så att vuxna har lättare för att lyssna och ändra på sig när det är någon annan vuxen som säger något. Dina föräldrar försöker sannolikt göra det som dom tror är bäst för dig, men om dom får höra att det finns andra sätt göra på, från andra vuxna så tror jag att det är lättare för dom att förstå och kanske ändra sig. Därför tycker jag att du skall fundera över om du har någon lärare som du känner förtroende för och som du skulle kunna prata med om det här. Alternativt kan du gå till skolkuratorn så kan ni tillsammans diskutera hur ni skall komma tillrätta med problemet. Oavsett om ni kommer fram till att hon/han skall prata med dina föräldrar eller inte, så tror jag att du skulle må bra av att få diskutera det här med någon annan vuxen och få stöd tills det blivit en ändring. Lyckas ni inte få till en ändring nu så har du bara själv att bestämma ifall du är beredd att ta risken med att gå bakom ryggen på dina föräldrar eller om du skall vänta med att träffa killar tills du blivit 18 år, då du själv är myndig.