hej! jag har lite livsångest, tror jag . men jag vill inte prata med nån om det. det blir bara värre då. mina föräldrar vet inget hur ska jag göra för att må bättre med mej själv och mitt liv?

---

SVAR

Jag vet alldeles för lite om hur den här livsångesten yttrar sig, vad du själv menar med livsångest, och hur din livssituation ser ut för att kunna ge dig några tips om hur du ska må bättre. Det enda jag egentligen vet om dig är att du tror det blir värre av att prata med någon, och det kan jag ju bli lite fundersam över. Har du pratat med någon tidigare om sådana här saker (någon annan än jämnåriga kompisar tex)? Och på vilket sätt blir det värre genom att man pratar om det?
Generellt så kan det nämligen vara så att man tror det blir värre av att prata om saker, då det kan kännas jobbigt när man gör det. Och visst kan det stundtals KÄNNAS värre när man pratar om jobbiga saker, för då blir man ju liksom påmind om sina egna problem och känner efter hur man mår, men enligt min erfarenhet så BLIR problemen aldrig värre av att man pratar, det kan bara kännas så. Tvärtom så är det oftast så att problemen i längden brukar minska när man pratar om dom, för när man pratar med någon som har mer erfarenhet, och/eller kunskap om sådana här saker än vad man själv har, så får man en chans att liksom titta på problemen, vrida och vända på hur man själv tänker kring dom , och med tiden även kunna hitta lösningar på hur man skall kunna hantera det hela på ett bättre sätt. Den chansen får man inte om man låter bli att prata, för då hör man ju bara sina egna tankar och egna resonemang, och själva problemet är ju att man inte kan tänka och se annorlunda på det som är problem för en, utan att man är fast i sitt eget tanke-, och känslomönster.
Så det enda råd jag kan ge till dig när jag nu vet så lite om dig, är att du faktiskt försöker prata med någon som kan ge dig lite andra infallsvinklar och som är intresserad av att lyssna. Denna personen kan vara någon av dina föräldrar, en lärare, skolkuratorn, eller tex kuratorn på Ungdomsmottagningen. Det finns kanske andra alternativ också, men fundera över om du inte skulle prova att prata med någon i alla fall, för enligt min erfarenhet brukar det bli bättre då och inte värre.