Okänd
Annat
Hej, jag är en kille på 21 år med ett stort problem — Som de flesta andra killar går jag och blir intresserad av vackra trevliga tjejer som man träffar, ibland blir man mer än intressad, ibland tom kär. Som så många andra får man oftas nobben av dessa och blir enormt ledsen pågrund av detta, men det är inte här problemet ligger, utan vad som händer när jag inte får nobben. Efter att ha pratat med en tjej som man inte direkt blivigt nobbad av så lyckas man ibland skapa för henne ett visst intresse av mig vilket är precis det man ösnkar. Grejen är att när detta händer, och jag får reda på det så blir jag helt ointresserad av tjejen istället för överlycklig som man borde bli. Jag tar dom inte till sängs eller någonting, när jag märker att det finner mig intressant så lägger jag helt enkelt av och börjar leta efter en annan. Som om tjejerna bara var spel man skulle klara, när man klarat spelet (har tjejen där man vill) så är det inget roligt längre, dags för nästa. DÅ blir jag ofta elak (varken verbalt eller fysiskt, bara "kall") och glömmer bort tjejen. Sen ångrar jag att jag betedde mig som jag gjorde och vill ha henne tillbaka, vilket tjejen vanligtvis går med på eftersom jag fick henne att gilla mig, men då händer samma sak igen. Det handlar inte om att jag är blyg, stryk det. Det handlar heller inte om att jag är osäker, stryk det med. Jag blir verkligen helt ointresserad, som om de vore pojkar jag flirtade med. (Jag är inte homosexuell, meningen var menad att ge en liknelse om hur ointresserad man blir av att fortsätta ett känslofyllt förhållande med flickan.) Varför händer detta undrar jag, och vad fan ska jag göra?? Jag vill ha flickan så länge hon inte vill ha mig verkar det som, helt galet. Och du, inga lätta svar tack "alla är sådana" "det är normalt" o.s.v. Det här är något helt annat, mycket större.
SVAR
Det vore väldigt oprofessionellt av mig att svara på varför du gör så här utan att ha träffat dig och lärt känna dig mer. Först då kan man svara på varför du gör som du gör, och varför du tappar intresset så fort tjejen blir intresserad. Det finns nämligen en mängd förklaringar till det här som du beskriver. Du kan medvetet eller omedvetet ha en rädsla för nära relationer. Du kan ha specifika behov av bekräftelse som gör att du egentligen bara är intresserad av att se om du kan få henne. Du kan använda det här beteendet för att driva undan en känsla av meningslöshet, vilken du skulle känna om du inte var så upptagen av det här, osv, osv. Det är som jag sade tämligen meningslöst att försöka ge dig någon förklaring eftersom det ändå bara blir spekulationer då jag inte har hela bilden av dig som person. Men det jag kan säga är att du har helt rätt i att jag inte kan ge dig något lätt svar som att "alla är sådana" eller "det är helt normalt". För dom flesta är långt ifrån sådana, varför det varken är speciellt vanligt eller normalt som du uttrycker det. Tvärtom så är det precis som du säger något mycket större, och något som handlar om dig som person och inte om tjejerna i sig.
Mitt råd till dig blir därför att du går till någon som kan hjälpa dig med att komma fram till en förklaring. Sök upp en psykolog och/eller legitimerad psykoterapeut inom antingen vuxenpsykiatrins öppenvårdsmottagning, eller privat. Då kan du få hjälp och vägledning i att komma fram till en förklaring som gäller för dig som person, och då ger du även dig själv en chans att förändra det här beteende-, och känslomönstret. Detta är vad du bör göra om du är intresserad av att kunna åtgärda problemet och kunna ha nära kärleksrelationer i framtiden. Att du sedan lär känna dig själv bättre och utvecklas som människa får du liksom på köpet.
Skulle det nu vara så att du inte har lust, tid eller ork att ta tag i detta direkt så kan du avvakta några år och se om din känsla förändras. För det kan trots allt vara en specifik utvecklingsfas för dig som du kommer att ta dig igenom utan någon hjälp utifrån. Du är inte så gammal än att man kan utesluta det.
Visningar : 430
