SVAR
Enligt min erfarenhet fungerar livet på det sättet att det ibland kan vara svårt att se meningen med livet. Varför känslan av meningslöshet kommer kan bero på många saker. Man kan ha hört mycket om miljöproblem, svält och annat elände som gör att man inte riktigt tycker det är lönt ens att försöka. Relationerna med familj, vänner och partners kanske strular så man tappar sugen och tycker det mesta känns pest. Man lyckas inte med det man vill göra i skolan eller arbetslivet, vilket gör att man kanske hamnar i en svacka och får dåligt självförtroende. Man råkar ut för något hemskt, ett brott, någon nära dör eller något annat som gör att man inte längre känner lusten att leva, osv, osv. Det finns hur många anledingar som helst till att man kan uppleva en känsla av meningslöshet och tomhet, och det går inte riktigt att gardera sig mot den typen av känslor då livet många gånger kan vara svårt att leva.
Men samtidigt som livet kan vara svårt, utsätta en för jobbiga upplevelser osv, så kan livet likväl vara fantastiskt och bjuda på känslor och upplevelser som gör att man inte ens tänker tanken på att det hela skulle vara meningslöst. Det kan vara att man helt plötsligt träffar en vän, eller en partner när man minst väntade sig det, och allting bara stämmer. Det kan också vara att man lyckas på det där provet man pluggat så mycket för, eller får det där jobbet som man verkligen ville ha. Eller så ser man bara en dag hur vackert det är när solen skiner och blir glad för det, osv, osv.
Nu är det inte så att man bara behöver gå runt och vänta på att det där positiva och meningsfulla ska drabba en. Utan faktiskt kan man påverka detta mycket själv. Om man aktivt söker en mening i livet, genom att ge sig själv chansen att prova på en massa saker så är det ofta så att man efter ett tag liksom ringar in dom saker som skapar mening i ens eget liv. Om man är bekymrad för miljöproblemen kan man tex gå med i någon förening som jobbar med sådana frågor. Chansen är då stor att man finner andra människor som man kan dela mycket med och efterhand blir det kanske både miljöarbetet och gemenskapen som ger det hela mening. Känner man att man brukar gilla att umgås med vänner så gäller det att man ser till att skapa fler tillfällen i sitt liv där man umgås med andra och gör saker tillsammans. Det är också något man själv kan påverka. Upplever man naturen som meningsfull kan man själv genom promenader och andra små utflykter ge sig ut för att hitta det man söker. Är djur ens stora intresse kan man tex engagera sig i något jourhem för övergivna djur om man nu inte har möjlighet att ha djur hemma.
Det här är bara några exempel och dom passar kanske inte dig överhuvudtaget, men min poäng är att vi människor inte alltid kan sitta och hoppas på att meningen med livet ska uppenbara sig av sig självt, utan vi måste gå ut i livet och söka rätt på vad som känns meningsfullt för oss själva. Och det kan i sig vara spännande om man tillåter sig själv att tänka fritt och inte direkt bara avfärdar allting med att "det där är ingenting för mig". För du skulle bli förvånad hur många gånger jag själv och andra jag träffat, blivit överraskade av att känna mening i saker som man från början trodde var helt meningslösa. Och det är kanske är det som är tjusningen i livet, det här att man aldrig riktigt vet man som ger en mening förrän man provat.