Jag är en 17-årig grabb som har ett betungande problem. Jag vet inte om jag är homosexuell eller inte. Det är verkligen frustrerande eftersom alla dagar i stort sett går åt att tänka på detta. Jag känner inget behov av sex längre, inte direkt. Varken med tjejer eller killar, hmm eller kanske mer med killar? När jag har dessa homo-tankar känns livet fruktansvärt tungt, det händer dock att jag känner precis tvärtom och då känns livet underbart och meningsfullt. Jag försöker se mig som homosexuell och verkligen acceptera det men på nåt vis går det bara inte, antar att det är det svåra med att komma ut? Tar en jävla tid? Jag har ännu inte blivit särskilt upphetsad av killar och jag har inte heller blivit kär i någon av samma kön (bara lite :)) (sådana känslor har bara uppstått med tjejer hittils) men visst har jag spanat på killar av olika slag. Det fånigaste är att det känns som om jag kommer att "bli" en "fag" och det är därför jag vill komma ut redan nu, stör mig på de fegisar som väntar halva livet, *suck* är jag en av dem? Det känns som jag är gammal nu och att sexualiteten bör vara stabil vid det här laget men för mig är det en riktigt berg & dalbana. Den riktiga frågan kommer först nu… vad ska jag göra för att förstå min sexualitet? Ps. Det är hellustigt men efter varje gång jag runkat kommer dessa tankar upp, väntar jag ett tag (1-3 veckor), kommer intresset för tjejer upp igen TyP… Ds.

---

SVAR

Jag kan inte låta bli att undra över vad det är som får dig att känna att du är homosexuell? Du nämner att du inte blivit kär i någon kille någon gång, men däremot i tjejer. Sedan uttrycker du det som att du förväntar dig att du i framtiden kommer att bli upphetsad av killar, men du verkar inte ha några sådana känslor just nu, och inte heller verkar du ha haft det. Så min fråga till dig blir: Varifrån kommer tankarna om att du skulle vara homosexuell?
Det kan ju vara så att det är saker du inte nämnt i ditt brev, saker som skulle ge en helt annan bild av det hela, men utifrån det som du skriver tycker jag att du borde fundera över varifrån dessa tankar om homosexualitet kommer? Det kan nämligen verka lite som om du är så angelägen att inte vara en fegis att du nästan går händelserna i förväg och vill gå ut med att du är homosexuell "just in case", om du förstår vad jag menar.

Men som sagt, det kan ju finnas saker som du inte skriver, och som gör att du ändå känner att du är homosexuell.
I övrigt tycker jag inte att du skall vara speciellt stressad av att du inte är klar över din sexuella identitet. Du är definitivt inte gammal, och det är inte speciellt ovanligt att man inte är "färdig" när man är 17 år. Det kan ta mycket längre tid än så, varför jag inte tror att alla som väntar med att gå ut med sin sexuella läggning är fega. Det kan ta tid innan man själv är säker och dessutom finns det många frågor att fundera över innan man basunerar ut vart man står rent sexuellt.

Men vad ska du göra åt din osäkerhet då? Ja, när du känner som du gör så kanske det skulle vara ett alternativ för dig att träffa andra i samma situation, dvs personer som går och funderar över sin sexuella läggning och hur man i sådant fall går ut med det om man nu vill det. Gå in på RFSL:s hemsida (www.rfsl.se) och klicka på länken "lokalt". Då finner du information om deras gruppverksamhet där man träffas i grupp och pratar om sådana här saker. Det kan nämligen vara så att om man träffar andra som är homo-, och/eller bisexuella och personer som funderar i sådana banor så kan en hel del klarna. Dessutom får man en chans att prata med varandra kring det här med att gå ut med sin sexualitet, vilket brukar vara väldigt bra så man verkligen vet vad man gör om man går ut och berättar. Jag tror att det skulle kunna vara en framkomlig väg för dig att komma tillrätta med dina funderingar.