SVAR
I första hand tycker jag ändå att du skall fundera på att berätta för någon av dina föräldrar. Är relationen er emellan väldigt dålig så är det inget bra alternativ, men om du har ett okay förhållande till dina föräldrar, så brukar dom flesta föräldrar stötta i ett sådant här läge. Först kan dom ju bli lite chockade, men om du säger till dom att du har något viktigt att berätta och att du är rädd för att dom blir arga när dom får höra det, så ger du dom en chans att liksom förbereda sig, varför reaktionen förmodligen inte blir lika stark som om du bara skulle berätta rakt upp och ner. Och som jag sade så brukar dom flesta föräldrar kunna samla ihop sig och faktiskt inse att deras barn behöver hjälp och inte skäll. Fundera på detta i första hand, för det kan vara en ytterligare belastning att behöva dölja en sådan här sak för sina föräldrar. Men du får utgå ifrån hur er relation ser ut när du bestämmer dig, för den vet jag ju inget om.
Skulle det nu vara så att det inte är möjligt att berätta för någon av dina föräldrar, så finns det andra alternativ. Du kan tex söka upp skolkuratorn eller skolsköterskan. Dom kan hjälpa dig genom att prata igenom situationen med dig så du kommer fram till hur du vill göra när det gäller din graviditet. Av dom kan du också få stöd och råd för hur du ska gå vidare oavsett om du kommer behålla barnet eller göra en abort. Det är en svår situation du har hamnat i eftersom du är så ung och då behöver man mycket stöd när det gäller hur man ska göra.
Ytterligare alternativ är att du vänder dig till närmaste Ungdomsmottagning och pratar med både barnmorskan och kuratorn där. Barnmorskan kan hjälpa dig med praktiska frågor kring både graviditet och abort, samt ge dig stöd och information. Kuratorn kan vara en stödperson som du kan prata med och få hjälp av, vare sig du väljer att föda eller väljer en abort. Vilket du än kommer fram till så tvingas du att ta svåra beslut och du kommer förmodligen att känna dig ledsen och nere vid ett antal tillfällen, varför det är viktigt att du har någon att prata med så du inte blir ensam i detta.
Du nämner inget om vem som är far till barnet, men jag antar att du redan nu har funderingar kring om du ska berätta eller inte och hur han kommer att reagera. Detta är också saker som du behöver prata om med någon, varför jag råder dig till att så fort som möjligt vända dig till någon av dom jag räknade upp. Och även om du väljer att berätta för dina föräldrar kan det ibland kännas skönt att ha någon utanför familjen att prata med, varför du kan gå till skolans elevvårdspersonal eller Ungdomsmottagningen oavsett. Men gå iväg så fort du kan för inget kommer att bli bättre av att du väntar, tvärtom.