Hej! Jag är den sortens människa som är evigt lojal mot min tjej, och hon vet det. Hon vet dessutom att det jag aldrig kunde smälta vore om hon hånglades med någon annan. Då hon går ut med sina single kompisar vill hon inte jag skall hänga med. Det förstår jag mycket bra. Nu undrar jag då varför hon blir arg om jag går ut med mina kompisar på ett annat ställe samma kväll som hon. Hon beskyllde mig för att jag spionerar på henne. Betyder det att jag har orsak att vara misstänksam eller? Kan det betyda hon vill jag skall veta att jag inte äger henne? Hon gör det mycket elakt och sårar mig. Snälla berätta hur jag skall reagera? Tack för denna super sajt!

---

SVAR

Självklart är det inte så att du måste sitta hemma just den kvällen hon går ut med sina kompisar, utan det är väl alldeles utmärkt att passa på att umgås med sina egna kompisar då. Men uppenbarligen tycker din tjej att du spionerar på henne, och därför är min fråga till dig. Är du misstänksam mot henne, och ligger det något i det hon säger om att du vill ha lite koll på henne, och att det är därför du går ut just den kvällen hon är ute?

Om det ligger något i det så måste du vända uppmärksamheten mot dig själv och jobba med att försöka lita på din tjej.

Men om det överhuvudtaget inte finns någon avsikt från din sida att kolla henne, så handlar det istället om att hon KÄNNER sig kollad fastän hon inte är det. Att hon blir arg behöver alltså inte ha något att göra med att hon gör något som skulle såra dig när hon är ute, utan det kan som sagt mer handla om att hon känner att du inte litar på henne. Men som du säkert förstår kan jag inte säkert säga varför hon reagerar som hon gör, utan du måste fråga henne om detta. Om det nu dessutom är så att hon beter sig illa mot dig och blir så upprörd så hon blir elak, finns det ännu större skäl till att ni snackar om detta direkt.
Sätt dig därför ner tillsammans med henne och säg att du är bekymrad över att hon blir så arg för att du också går ut när hon gör det. Fråga henne hur hon tänker kring detta. Ni var ju uppenbarligen inte på samma ställe så hur skulle du ha kunnat kolla henne? Vid ett sådant tillfälle kan du också berätta för henne att du inte varit misstänksam mot henne tidigare (om du nu inte varit det), men att hennes reaktion gjort att du börjat fundera över ifall du har skäl till att vara misstänksam i alla fall, och sådana tankar är inte roliga att bära. Om man berättar det här för sin partner och lyckas göra det lugnt och fint, istället för att låta anklagande, så brukar man kunna prata om sådana här saker. För det är ju ingen som vill gå runt och känna sig misstänksam mot sin partner, varför man måste ta upp sådana här känslor när dom väl uppstår. Därför är det även viktigt att du låter henne prata, så hon kan berätta om VAD det är som gör henne så arg med att du är ute samma kväll, och hur hon vill ha det i fortsättningen. Det är ju nämligen inte rimligt att du ska ha utegångsförbud varje gång hon är ute, eller????
Men man kan ändå hitta kompromisslösningar och se till så att man inte stöter på varandra om det nu är väldigt viktigt för henne att få vara för sig själv med sina kompisar en kväll.

Sist men inte minst kan jag ge dig ett litet råd kring det här med att ta upp saker som på ett eller annat sätt är känsliga i ett förhållande. Det viktigaste av allt är att man försöker hålla sig lugn och fortsätta prata med varandra även om man blir både arg och ledsen. För lyckas man bara med det så brukar man lösa det mesta. Det betyder att man ibland kan få hjälpa varandra att fortsätta prata. Tex så kan det vara bra att inleda med att säga att man vill ta upp något som man vet är känsligt, men att man ändå vill försöka prata om det tillsammans. Sedan kan man fråga den andre om hon/han är beredd att försöka snacka och medverka till att man kan prata utan att börja skrika eller bara försöka såra varandra. På det sättet blir den andre också beredd på att man nu skall ta upp något känsligt, och är med på att försöka medverka till ett vettigt samtal. Det blir liksom en överenskommelse som båda är med på. Om sen någon under samtalets gång "ballar" ur och sätter igång med att skrika, vara elak eller något annat som inte för samtalet framåt, så gör man bäst i att påminna den andre om överenskommelsen och försöka hjälpa den andre att fortsätta prata. Går inte det, är det bättre att bryta och föreslå en paus, så får man prata vidare när den andre lyckats samla sig igen.
Det här lär man sig med tiden, men man kan som sagt få hjälpa varandra för att det här ska fungera. Men så är det i ett förhållande, att man hjälper varandra att utvecklas och hittar vägar för att få förhållandet att funka trots att man har olika uppfattningar emellanåt.