Okänd
Annat
För ett årsedan nu, tog en av mina bästa kompisar självmord, och jag klandrar mig mer mer för var dag som går.. problemet e att hon ringde och sa att hon skulle ta livet av sig och det vart det sista jag hörde av henne jag borde ha föutsett det, och jag kan bara inte förllåta mig själv för det här, och det e som inger fattar hur jag mår, jag vet inte vad jag ska göra längre vet inte själv hur länge jag orkar,, hoppas du kan svara
SVAR
Många som är med om att någon nära tar livet av sig, tänker och känner som du. Det är enligt min erfarenhet lätt att i efterhand tänka att man kunde ha gjort mer, stoppat personen osv, varför man ofta känner skuld.
Att någon väljer att ta sitt eget liv är därför oftast svårt att tackla, och personen finns ju inte kvar i livet, varför skuldkänslorna kan vara svåra att bearbeta och kommma till rätta med.
Min erfarenhet är att det är oerhört svårt att stoppa någon som verkligen bestämt sig för att ta sitt eget liv. I mitt yrke har jag åtskilliga gånger varit med om att anhöriga och/eller vänner slagit larm till psykiatrin. I många fall har det gått så långt att man gjort en blixtutryckning och tvångsomhändertagit personen, vilket läkare har möjlighet att göra i dom fall personen är en fara för sitt eget eller andras liv och hälsa. Men tyvärr måste jag säga, har det ofta visat sig att personer som bestämt sig, förr eller senare lyckats med att ta sitt liv i alla fall. Så även om dom flesta som jobbar med människor som mår psykiskt dåligt, inte kan acceptera självmord som en lösning, så tvingas man ibland kapitulera inför en annan människas ovilja att leva längre. Och kanske är det så att ingen riktigt kan förstå någon annan, och hans/hennes inre värld, varför man kanske aldrig får svaret på varför det hände och vad man kunde ha gjort. Längst inne är vi alla ensamma och måste ta våra beslut här i livet, även om det ibland blir så drastiska beslut som att ta sitt eget liv. Men har vi väl bestämt oss för det, så har alla runt omkring väldigt svårt att hindra det hela, det är i alla fall min erfarenhet.
Men trots att man kanske innerst inne vet att man inte kunde ha gjort mer, så drabbas många av skuldkänslor och tankar långt efter att någon tagit sitt liv. Jag är därför helt övertygad om att dom flesta som får uppleva att en familjemedlem eller vän tar livet av sig, behöver få hjälp och stöd med att bearbeta detta, och hitta ett sätt att förhålla sig till det som hänt. Mitt råd är därför att du söker upp en kurator, eller psykolog inom skolan, Ungdomsmottagningen eller sjukvården, för att få en samtalspartner som kan hjälpa dig med detta. Att komma till rätta med något sådant här kan nämligen vara svårt på egen hand. För det handlar inte bara om att du skall kunna förlåta dig själv för att du inte kunde göra mer, utan många gånger handlar det också om att kunna förlåta den som valde att dö, och som lämnade en kvar här med alla tankar, känslor och funderingar över varför, och vad man själv kunde ha gjort. Och det är kanske den svåraste biten i det hela....
Visningar : 204
