SVAR
Allra viktigast är att du förstår att du personligen inte kan hjälpa henne/honom att sluta dricka. Du har säkert försökt hur många gånger som helst redan, och har du varit klok och inte gjort det, ska du absolut fortsätta på den vägen. Det enda sätt på vilket du aktivt skulle kunna hjälpa din mamma/pappa sluta dricka, är att du deltar i någon form av anhörigstöd eller anhörigarbete, om hon/han kommer att skrivas in på någon typ behandlingshem. Men det är inte säkert ändå.
Vad du istället ska göra är att försöka få någon vuxen att prata med (visst är det bra om du pratar med kompisar också, men det räcker oftast inte). Och nu kommer jag att säga något viktigt igen: Du ska snacka med någon vuxen (t ex skolsköterska, skolkurator eller någon på kommunens ungdkomsmottagning) om hur det är för dig att leva med en alkoholiserad förälder!!! Alltså ska du inte prata om hur din mamma/pappa mår i sin alkoholism!!! När jag under mina år som kurator och psykolog har träffat tjejer/killar med föräldrar som är alkoholister, har jag nästan alltid fått samma reaktion: Vad ska jag prata om mig själv för, när det är min mamma/pappa som har problem!
Jo, brukar jag säga, när människor växer upp är familjen en oerhört viktig påverkansfaktor, som psykologiskt faktiskt inverkar mer än allt annat på den person man växer upp till, och blir. Det är klart att arvsanlagen också spelar en stor roll, men vad jag menar är att familjen blir det första en liten tjej/kille möter under ganska många år, innan personen blir så stor att hon/han kan ta till sig vad andra utanför familjen tycker och börjar finna sin egen vilja. Alltså blir familjen starten på livet, där de medfödda förutsättningar påverkas åt något håll. För arvsanlagen kan man se som olika nivåer av förutsättningar, som inte av sig själva blir någonting. Har du t ex goda arvsanlag för matematik är det inte alls säkert att ditt jobb kommer att handla om något med just matematik, om inte din uppväxtmiljö har stimulerat den förmågan. Det krävs alltså att man blir intresserad och peppad under uppväxten, och det är långt ifrån alla som blir intresserade av någonting bara för att dom har goda arvsanlag. Hoppas jag inte krånglat till det för mycket när jag försökte förklara det här med arvsanlagen och uppväxten.
Ok, nu går jag vidare med det här att familjen är jätteviktig, speciellt under den första delen av livet. OCH, har man då som du haft en förälder som druckit för mycket, har det också påverkat dig och blivit en belastning psykiskt. Därför ska du prata med någon vuxen om hur det har varit för dig att hela tiden få ta hänsyn till din alkoholiserade mamma/pappa. Tycker du inte att du fått ta så mycket hänsyn, säger jag bestämt att du ska fundera en gång till, för det är nästan alltid så att barn till alkoholiserade föräldrar hamnar i skymundan och blir vana vid att det är mammas/pappas behov och svårigheter som är i centrum, medan de egna behoven får stå tillbaka. Och just för att det oftast är detta som barn, vars föräldrar är alkoholister, fått ”lära” sig i sina familjer, säger jag att det är viktigt att du pratar om vad din mammas/pappas alkoholism medfört för DIG! Det gäller liksom att få rensa upp lite på insidan. Ibland har jag liknat det vid en stor, röd och ömmande finne som behöver klämmas ut för att sedan rengöras så det lilla såret kan läka. Och visst kan det fungera genom att du snackar med en kompis, men då gäller det att det är en mycket schysst kompis.
Vad du skulle kunna göra för din alkoholiserade mamma/pappa är att prata med någon vuxen som är bekant till familjen, som kanske sedan antingen kan prata med din mamma/pappa om att söka hjälp eller att den vuxne bekante till familjen tar kontakt med någon som kan hjälpa din förälder. Du ska som dotter/son inte göra sånt här, för det slår oftast tillbaka på dig själv och så blir det bara ännu jobbigare hemma.