Hej! Jag är kanske lite för gammal för den här siten ( 23 år) och kanske det jag frågar om ÄR det töntigaste ni vart med om att se här, eller överhuvudtaget så kanaske ni tror att jag ljuger eller hittar på, men jag lovar er att detta inte är fallet, det jag skriver är inget annat än sanningen!! Okej, nu kommer min fråga! Jag har ene fobi som är välddigt jobbig! Jag kan inte vara ensam!! Jag pluggar på universitetet och min man följer med mig varje dag, för att jag klarar inte av att vara ensam där,utan någon som jag känner. Jag har försökt att bli vänner med andra där, så att man kan ha sällskap, men det är omöjligt! Jag vill ha hjälp så att jag kan komma över denna fobi och göra saker på egen hand, men jag vet inte vart jag ska vända mig, eller vad det kostar! Jag har fått utstå en massa kommentarer av elak art från folk i min omgivning!! HJÄLP MIG SNÄLLA!!!!!

---

SVAR

Nej, du är definitivt inte för gammal för den här siten, och ditt problem är inte heller någonting du behöver skämmas för eller vara rädd för att någon skall tro du hittar på.
Uitfån ditt brev kan jag tyvärr inte säga så mycket om ditt problem med att vara ensam, men att ditt liv begränsas avsevärt av detta är inte svårt att förstå, varför jag tycker att du skall söka hjälp. Det finns några generella alternativ jag kan ge dig, men sedan kan det alltid variera lite beroende på vart man bor, varför det kan finnas fler möjligheter där du bor.

Jag tycker att du skall söka hjälp hos antingen psykolog, eller legitimerad psykoterapeut, vilket oftast är en vidareutbildad psykolog, läkare, socionom (kurator) osv.

Vill du söka hjälp inom sjukvården är det öppenvårdspsykiatrin för vuxna man ringer till. Det är en vanlig mottagning dit man kan gå för samtal, och där finns oftast både psykologer och psykoterapeuter. Nackdelen med psykatrin är att det ibland kan vara väntetid. Ibland vill dom också att man ska ha en remiss, eller åtminstone att dom prioriterar dom som kommer på remiss. I det fallet kan du behöva gå till en vanlig allmänläkare på din vårdcentral först och berätta för henne/honom att du vill ha hjälp att få en samtalsterapeutisk behandling. Men ring till öppenvårdspsykiatrin först så berättar dom för dig om du kan få en tid hos dom utan att gå via vårdcentralen eller ej. Du hittar numret på dom blå sidorna i katalogen, eller ring landstingets växel så kan dom koppla dig. Kostnaden för att gå till psykolog eller psykoterapeut brukar vara runt 80-120 kr per gång. Sedan är det ju lite olika inom landstingen när det gäller det där med frikort, vilket man får när man totalt betalt en viss summa som brukar ligga runt 1500-2000 kr. Men fråga när du ringer så du vet vad det rör sig om.

Ibland finns det även psykologer tillgängliga inom det man kallar primärvården. Dom brukar då sitta på den vanliga vårdcentralen och dit kan man också ringa för att få tid. För att kontrollera om sådan hjälp finns på din vårdcentral kan du ringa till vårdcentralens växel och fråga ifall dom har någon psykolog som man kan få beställa tid hos. Kostnaden brukar då vara densamma som inom psykiatrin.

Ett tredje alternativ är att du går till närmaste Ungdomsmottagning. Ibland finns det psykolog där, och ibland är det endast kuratorer i tjänst. Kuratorer kan erbjuda stödsamtal, men ger ingen terapibehandling om dom inte är vidareutbildade. Du kan mycket väl komma en bit på vägen med hjälp av en stödkontakt, varför det kan vara ett alternativ att prova. Det är ju inget som hindrar att du sedan går vidare och söker samtalsterapi om du inte tycker att den hjälpen du kan fick hos kuratorn räckte. Fördelen med Ungdomsmottagningen är att man oftast kan få komma ganska omgående och det är helt gratis. Till Ungdomsmottagningen kan man gå upp till man fyllt 25 år.

Ett annat alternativ är att du kollar upp vad det finns för elevhälsovård på Universitet. Dom har i princip alltid en avdelning som kan heta "Elevhälsan", "Studenthälsan" eller något liknande. Går du på ett Universitet skulle jag bli förvånad ifall det inte fanns något sådant. Där brukar finnas både kuratorer, läkare och ibland psykolog, och enligt min erfarenhet brukar besöken där vara gratis. Fördelen är ju att dom är vana vid att jobba med studenter och därför väl känner till dom förutsättningar som finns inom Universitetsvärlden. Titta på ditt Universitets hemsida och se om du hittar någon "Studenthälsa" eller ring Universitetets växel och fråga.

Ett sista alternativ är att du går till en privatpraktiserande psykolog eller psykoterapeut. Dom hittar du på gula sidorna i katalogen. Fördelen med att gå till en privat är att man ofta kan få tid ganska snabbt, men också att man har större möjlighet att välja vem man vill gå till. Nackdelen är att det är ganska dyrt då man oftast får stå för hela beloppet själv. Det kan röra sig om att man får betala runt 400-600/gång, vilket blir mycket pengar i längden.

Vill du läsa lite mer om vad psykoterapi är och hur det går till kan du gå in på infomedicas hemsida. Adressen är www.infomedica.se
Klicka sedan på det gröna plåstret med rubrik "Behandlingar". Välj sedan länken "Psykoterapi" under rubriken "Psykiska sjukdomar" så hittar du all information där.

Hoppas att du fått tillräcklig kunskap för att du ska kunna söka hjälp för ditt problem. För jag tror att du skulle må mycket bättre med dig själv och känna större frihet om du klarade av att hantera det här med att vara ensam bland okända människor, och det kan du som sagt få hjälp med att klara av.