SVAR
När något så omtumlande händer som att ens bror tar livet av sig, tar det ofta lång tid innan man kommit igenom sorgen och börjat hitta en mer stabil grund att stå på igen. Under tiden så kan man känna som du, nämligen att man kastas hit och dit i olika känslor, och man vet varken riktigt vart man ska ta vägen, eller hur man ska bete sig för att få ordning på allt igen.
Att bli kär är ju i sig en väldigt omtumlande känsla, och har man då som du nyligen upplevt något så svårt som en brors självmord, är det inte konstigt att du varken vet ut eller in. Att sörja någon som dött och försöka hantera att ens bror valt att själv avsluta sitt liv är ju svåra och oerhört jobbiga saker att bearbeta, och mycket känslor av sorg och ilska kan dyka upp, samtidigt som man oftast har många frågor om varför det hände? Hur han kunde göra så här?Vad han tänkte? Om man själv kunde gjort något för att förhindra det osv?
Men att bli kär är ju en motsatt känsla som istället kan ge en intensiv lyckokänsla, och göra en glad osv.
Och det kan vara svårt att känna den typen av rusiga, glada känslor inom sig när man samtidigt känner en djup sorg. Och då kan man uppleva att man kastas hit och dit, och att man egentligen inte vet vem man är. "Är jag den glada killen som precis har blivit kär och tycker livet är spännande och roligt, eller är jag den sorgtyngda killen som sörjer sin bror och tycker livet känns oerhört jobbigt?"
Man kan vara både och, beroende på att livet inte är svart eller vitt. Död, sorg och andra svarta känslor, finns parallellt med kärlek, lycka, och andra mer ljusa känslor, men det här är svårt för alla att hantera och speciellt svårt är det när man är så ung som du.
Mitt råd till dig är att du fortsätter i din teatergrupp och träffar den här tjejen som du är kär i, och att du känner dig för när det gäller hur mycket du vill avslöja om dina känslor. Samtidigt tror jag att du skulle kunna bli hjälpt av att prata med någon om det du skrivit till mig om, för dels kan det hjälpa dig att bearbeta din brors självmord, och dels kan det hjälpa dig när det gäller att du själv ska våga tillåta dig att vara glad och kär, även om du samtidigt sörjer din bror. Förhoppningsvis pratar ni mycket om detta i din familj, men ibland kan det vara så att föräldrar har så svårt att själva hantera ett barns självmord att dom inte alltid räcker till för dom andra barnen. Oavsett detta kan det vara skönt att prata med någon utomstående, varför jag råder dig till att kontakta skolkuratorn, eller kuratorn på närmaste Ungdomsmottagning. Det är helt gratis att gå dit, och jag är övertygad om att du skulle tycka det var bra att få prata om alla motstridiga känslor du har för tillfället så du får hjälp att hitta dig själv igen.