SVAR
Ett sätt att se på ditt problem skulle vara att utgå från att dina föräldrar gör detta för att dom ännu inte litar på att du klarar dig själv så mycket som du faktiskt själv anser att du gör. Många råkar ut för det här. Och då kan det fungera som så att dina föräldrar bara blir envisare på sitt sätt, ju mera vuxen du blir. Allt som du inte gjort tidigare blir för dom en fara som du måste förberedas för med hjälp av deras regler. För annars är dom övertygade om att dom sviker sitt ansvar som föräldrar och att det kommer att gå illa för dig.
Botemedlet mot det här skulle kunna vara att du tar ett allvarligt snack med dom om hur både du och dom ser på problem som kan dyka upp i ditt liv nu när du håller på att bli vuxen. Och tänk då på att det är jätteviktigt att alla får säga sin mening både du och farsan och morsan. Försök sedan att göra överenskommelser där ni allihopa får ändra liten grand på er. Vad jag pratar om är att du precis som du kommer att göra många gånger i ditt liv, ska typ förhandla, och det innebär nästan alltid att ingen får precis som den vill, utan alla får bjuda till och ändra lite på sina ”krav”. Men som jag sa, bygger det på att ni först gör klart för varandra var ni står från början. Misslyckade förhandlingar oavsett vad det gäller, handlar oftast om att man inte från början har fått klart för sig hur UTGÅNGSLÄGET SER UT… Alla tror felaktigt att dom vet vad dom andra tänker och ska säga och.., då är det ju inte så intressant att anstränga sig för att lyssna eller förstå. Alltså går förhandlingen åt pipsvängen och du skulle kunna tycka att det inte är värt besväret att försöka snacka med dina föräldrar igen. Så.., testa mitt råd så tror jag att du har en hyfsad chans att lösa det här på ett bra sätt, där både du och dina föräldrar kan tycka det blir helt ok…