SVAR
Du beskriver din storasyster som en ganska vilsen tjej, som försöker passa in på olika sätt, och som därför hamnar i trassel med både killar, sex, och droger. Och visst är det så att din syster verkar ha problem som hon skulle behöva hjälp med, då hon självklart kan fara ganska illa i det liv hon lever.
Frågan är bara hur du skall kunna hjälpa henne? Det är ju inget konstigt i sig att du är orolig för henne, för det skulle nog vilket syskon som helst vara, men då du själv fortfarande är så ung kan det vara oerhört svårt för dig att ha något större inflytande på sin systers liv och beteende. Enligt min erfarenhet krävs det nämligen någon vuxen för att kunna hjälpa till i en sådan här situation. Den vuxne kan vara era föräldrar eller någon utomstående.
Nu är det ju så att du inte kan tvinga din syster att gå iväg och söka hjälp hos tex kuratorn på Ungdomsmottagningen, men det du skulle kunna göra är att prata med henne och föreslå en sådan sak. I det läget kan du berätta för henne att du tycker om henne, men att du är orolig för att hon ska råka illa ut och för att hon inte verkar må bra i sitt liv. Du kan självklart erbjuda dig att följa med henne till tex Ungdomsmottagningen om hon skulle vara positiv till att gå och prata med någon, men så mycket mer kan du inte göra då du knappast kan släpa iväg henne. Så om hon själv inte tycker hon behöver hjälp och går iväg frivilligt är det inte mycket du kan göra åt det.
Men som jag sade, så kan dessa vuxna även vara era föräldrar, och dom allra flesta föräldrar skulle vilja veta om deras barn befinner sig i riskzonen för att råka illa ut, eller om deras barn inte mår bra. Så andra alternativet om hon själv inte vill gå och prata med någon, skulle vara att du helt enkelt berättar för era föräldrar att du är orolig för henne. Enligt min erfarenhet är det här inte lika med att skvallra eller vara elak mot sin syster. Men visst är det så att hon säkert skulle bli arg om du berättade, men ibland kan man behöva göra en människa besviken eller arg för att hjälpa henne/honom i längden. Speciellt gäller detta om det handlar om en ung människa, vilket din syster är.
Så, se det inte som att skvallra, utan mer som att du gör din syster en tjänst även om hon inte uppfattar det så. Men en sak är viktig i ett sådant här sammanhang, och det är att du i sådant fall berättar för din syster att du kommer prata med era föräldrar. Det känns alltid mest schysst att vara ärlig inför den personen det gäller, för då får man också en chans att förklara varför man tänker berätta. Inte så att personen ifråga alltid håller med ändå, men det är ändå ärligast och personen behöver inte känna att man gått bakom ryggen och berättat. Och om du i första hand försöker få henne till att söka hjälp själv, är det ganska naturligt att du säger att du tänker berätta för era föräldrar så dom kan hjälpa till, om hon inte kan tänka sig att göra det själv. Ytterligare alternativ i sammanhanget är att du försöker få henne med på att berätta för era föräldrar så ni tillsammans pratar med dom.
Självklart önskar jag att du som 13-åring inte skulle behöva ta det här, utan att dina föräldrar själva skulle uppfatta att något inte stod rätt till i din systers liv. Men ibland kan det bli så här att syskonen är dom enda som vet vad som pågår, varför dom kan få bära ett onödigt stort lass.