Jag förstår att detta måste vara oerhört jobbigt, för när en familjemedlem inte mår bra eller beter sig på det sätt som du beskriver så påverkas hela familjen.
Det är sannolikt inte så mycket som du kan göra åt din systers beteende, utan detta är något som dina föräldrar måste ta tag i. Men för att det skall bli någon ändring måste dom ta det hela på allvar och söka hjälp för din syster. Kanske behöver dom gå tillsammans och prata med någon för att få hjälp att hantera situationen, eller så kan det behövas att ni går iväg hela familjen. Men det viktigaste är alltså att dina föräldrar tar tag i det och inte bara hoppas att det ska ordna upp sig. I det avseendet kan du ju prata med din mamma och be henne ta kontakt med barnpsykiatrin för att få en tid. Sedan gäller det att din mamma och pappa pratar med din syster så hon verkligen följer med. Skulle det av någon anledning inte funka kan föräldrarna börja med att gå dit för att få råd och stöd i hur dom kan hantera situationen utan att hela familjen splittras.
Men som jag sade, är det dom och inte du som måste ta tag i detta, och det enda du kan göra är att prata med dom för att förmå dom att söka professionell hjälp. För det är ju helt klart att ingen av er mår bra i detta och det du berättar om din syster är mycket oroväckande, varför det är uppenbart att hon behöver hjälp och skydd från det liv hon lever. Och tyvärr är det inte ovanligt att personer som blivit utnyttjade sexuellt, våldtagna osv, blir självdestruktiva på det sätt som din syster verkar vara. Detta kan hända om man inte får hjälp att bearbeta det man varit med om, och man har hamnat så fel som din syster verkar ha hamnat. Så det är alltså inte alls säkert att detta handlar om att din syster inte respekterar dina föräldrar, utan tvärtom kan det vara så att hon är väldigt psyskiskt skadad av sina upplevelser och beter sig på detta sätt för att föräldrarna skall vakna upp och hjälpa henne komma ur den destruktiva situation hon befinner sig i.
Men skulle det nu vara så att dina föräldrar inte tar tag i det hela, utan bara låter det hela gå, så handlar det om att du måste söka hjälp för egen del för att inte stå ensam i detta. Som du beskriver det så verkar det nämligen som om dina föräldrar har fullt upp med varandra och med din syster så du blir ganska ensam med oron för din syster och oron för din mamma, samt familjen som helhet. Detta är inte alls bra, då alla behöver någon att prata med i sådana här svåra situationer. Så mitt råd i det fallet är att du själv går till tex Ungdomsmottagningen eller går till skolkuratorn. För om du får någon att prata med som kan hjälpa dig att hantera det hela, så kan ni tillsammans diskutera vad som kan göras för att förbättra situationen.