SVAR
Det är alltid svårt när man vill olika saker i ett förhållande, och när det handlar om att den ene vill ha sex, medan den andre inte känner sig redo, så brukar det bli lite extra jobbigt. Men du har helt rätt i det att det inte bara är du som ska respektera hennes ståndpunkt, utan även hon måste arbeta för att kunna respektera din. Det betyder inte att någon skall ge med sig och ändra sig, utan det handlar mer om att ingen skall behöva känna sig skyldig för hur han/hon känner, utan kunna prata om det utan att den andre blir sur, deppig, eller vad som helst.
Detta brukar dock oftast vara lättare sagt än gjort i en sådan här situation och speciellt stökigt brukar det vara för den som inte vill ha sex. Den personen har nämligen väldigt lätt för att känna sig skyldig, eller känna sig pressad när den andre pratar om vad han/hon vill.
Lösningen kan vara att ni helt enkelt bestämmer tillsammans att ni båda måste få prata om det här utifrån er egen synvinkel och att ni då gör upp att den andre ska försöka att inte blanda in sig själv i diskussionen. För om jag uppfattar dig rätt så är du beredd att respektera hennes beslut och inte pressa henne till att vilja ha sex, men du vill också kunna prata om din längtan och hur jobbigt det kan kännas för dig, utan att hon ska bli sårad och du ska känna dig som en bov?
Och enda sättet att lösa det är att man helt enkelt gör upp om att båda måste få prata, men att den tiden var och en pratar så ska den andre koncentrera sig på att lyssna och sätta sig in i den situationen som partnerna befinner sig i, och försöka bortse från sig själv. Man kan nämligen göra så, men det kräver ett visst arbete. Samtidigt ger det många vinster om man lyckas. Man hittar ett sätt att prata med varandra även om man tycker olika (vilket man har nytta av i många situationer), man lär sig att kunna sätta en annan människa i fokus, att tillfälligt kunna bortse från sina egna behov, och vara en god lyssnare. Samtidigt lär man sig att ens egna beslut inte behöver påverkas av att någon annan tycker olika, utan man kan fortfarande tycka de man tycker och bli respekterad för det, samtidigt som man själv ger respekt till den som tycker annorlunda. Allt detta är väldigt goda erfarenheter och goda färdigheter att ha i alla relationer.
Så mitt råd är att du pratar med din flickvän om att det känns jobbigt för dig att inte ens kunna prata om dina behov och din längtan utan att hon blir ledsen, och föreslå att ni helt enkelt tar tex en halvtimme var då ni pratar utifrån er själva och då den andre skall lyssna och inte blanda in sig själv. I ett sådant läge kan det vara viktigt att bli övertydlig om att detta handlar om att man ska kunna prata med varandra även om man har olika behov och åsikter, och att det inte är något sätt för att påverka henne att ändra sitt beslut.