hej. jag skäms ihjäl alltså för att… jag är 18 år och är helt oerfaren… alltså HELT OCH HÅLLET, förstår du vad jag menar? jag har inte gjort något med någon, högst vanliga kindpussar eller kramar. det är så pinsamt, vad är det för fel på mig egentligen? det borde inte vara såhär för att jag är inte alls ful eller så… jag gjorde slut med min kille förra veckan också för att jag kände mig så "obekväm", jag klarade inte av det… ja,ja. hoppas du läser detta

---

SVAR

Jag är ganska övertygad om att det inte är något fel på dig, men däremot så har du sannolikt blivit osäker på dig själv i kontakt med killar, vilket nu gör att du inte ger dig chansen att skaffa dig några erfarenheter heller.

Det är ganska vanligt att det som kanske börjar med vanlig blyghet, eller att man helt enkelt inte träffar någon som man blir kär i och som blir kär tillbaka, slutar med att man hamnar i en ond cirkel där osäkerheten bara späds på. Som jag sade så kan det vara så enkelt att man helt enkelt inte träffar någon medan man uppfattar att kompisarna gör det, och så börjar tankarna mala om att det kanske är något fel på en, och att man blir efter osv, osv. Då bygger man upp en stress och krav på sig själv som gör att man ännu mer börjar fundera över om det är något fel, vilket leder till ännu mer stress osv, osv. Till slut står man där och känner sådan osäkerhet att man inte vågar göra något, varför man som du "backar ur" från det man egentligen vill.

För att bryta något sådant här så måste du först och främst inse att det inte är något fel på dig. Att vara 18 och utan erfarenheter av kärlek och sex är inte så ovanligt som du sannolikt tror. Men som ung idag kan man lätt få uppfattningen att ALLA har erfarenheter redan när dom är 15, vilket gör att många känner liknande stress som du gör. Det är den stressen som gör att många pratar vitt och brett och får det att låta som om dom har alla erfarenheter i världen. För alla är rädda för att vara efter och att det ska vara något fel på dom.
Men jag vet utifrån tidigare erarenheter och utifrån alla frågor vi får hit att det är långt ifrån alla som har hunnit skaffa sig erfarenhet av kärlek och sex innan dom är 18, men dom flesta håller tyst om det för dom tycker det är pinsamt. Och jag vet också att av alla dom som har skaffat sig erfarenheter så är det långt ifrån alla som har positiva sådana, mycket beroende på att dom haft för bråttom och inte haft modet att vänta då dom precis som du trott att alla andra har erfarenheter och inte velat bli efter.
Så, jag kanske är en hopplös gammal psykolog, men jag kan inte låta bli att tänka på hur mycket bättre det skulle vara för alla, om man vågade prata om sin osäkerhet och inte hade så bråttom att skaffa sig erfarenheter som bara ställer till problem om man är för ung när man skaffar sig dom.

Men nu ser inte världen ut så, men det hindrar inte att jag vill råda dig att ta det lungt. Du är inte konstig och det är inget fel på dig, och om du vågar lita på det och följa dina egna känslor och ditt eget hjärta så kommer du också att få erfarenheter med tiden, men då sannolikt slippa dåliga erfarenheter beroende på omognad.
Det är ju mycket som ska stämma om man inte bara ska kasta sig över första bästa kille, vilket är det bästa man kan göra om man vill skaffa sig dåliga erfarenheter. I annat fall så får man vänta tills rätt kille och dom rätta känslorna dyker upp, och det vet man aldrig när det sker. Så försök släppa din stress och låt din nyfikenhet och dina känslor styra dig nästa gång så du inte hindrar dig själv från att uppleva det du längtar efter av rädsla för att vara "sen".