Jag undrar vad det är för fel på mig eftersom jag inte har några vänner alls och är 15 år. Jag försöker att vara snäll och så, men det blir alltid så att jag säger alltid fel saker eller blir missförstådd. Jag funderar ofta på att ta självmord och har varit jätte nära flera gånger. Vad är det för mening med att jämt vara ledsen, och jag märker ju att inget blir bättre eftersom det vart så här i tre år.

---

SVAR

Det behöver inte alls vara så att du alltid säger fel saker eller blir missförstådd, men har man dåliga erfarenheter och kanske dåligt självförtroende så är det lätt hänt att man tolkar andras reaktioner negativt och hela tiden kommer fram till att det är en själv som sagt och gjort något fel. Kanske är det här en del av förklaringen till varför du tänker som du gör, men sedan kan det ju också vara så att du har människor runt omkring dig som inte är så hänsynsfulla mot andra. Det här med att umgås med andra är också något som man oftast måste träna på. Vanligtvis gör man det i skolan och på liknande ställen utan att man tänker på att man tränar, men om man av någon anledning hamnar i den situationen att man känner sig utanför och inte så uppskattad av andra så drar man sig undan för att inte bli sårad, och då tränar man hela tiden mindre än sina jämnåriga fast man egentligen skulle behövt träna mer än dom. Och detta betyder inte att det är något fel på en, varför det alltså inte handlar om att det skulle vara något fel på dig.

Men det är inte alltid lätt att på egen hand bara kasta sig in i diskussioner och börja träna när man redan känner sig utanför och missförstådd, för det är som jag sade tidigare, lätt att man tolkar allt negativt då man är så sårbar redan. Så, för att klara det behöver man oftast ha lite stöd och hjälp i ryggen. Mitt råd till dig är därför att du går till din närmaste Ungdomsmottagning och pratar med kuratorn där. Du kan också gå till skolkuratorn som kanske kommit tillbaka från sin semester nu. Om du pratar med henne/honom om hur du har det och hur du känner, så kan han/hon hjälpa dig och stötta dig så du hittar olika sätt att förändra din situation. För ingen människa orkar att känna sig ensam hur länge som helst utan alla behöver någon att prata med när det känns svårt. Och får man någon att dela sina problem med så brukar det oftast öppna sig lösningar som man kan börja pröva.

Sist vill jag säga till dig att jag kan förstå om det kan kännas som att livet inte är värt att leva som det ser ut nu, men jag vet samtidigt att sådana här saker kan förändras då jag träffat många som varit i samma situation som du. Många av dom lever bra liv idag och har lärt sig att umgås med andra, eller lärt sig bortse från människor i deras omgivning som beter sig illa istället för att racka ner på sig själva, och detta är jag övertygad om att du med rätt hjälp också kan åstadkomma. Så tveka inte att sök hjälp för tänk hur det skulle vara om du lade lika mycket energi på att söka hjälp och jobba på att förändra din situation som idag går åt till att må dåligt och fundera över att ta ditt liv. Då skulle saker se annorlunda ut. Och den möjligheten finns om du går och berättar för någon av dom jag nämnde och låter dom hjälpa dig.