Jag tror jag lider av någon slags kvinnoskräck. Hjälp mig snälla, jag hittar inga frågor som handlar om detta här eller någon annan stans! Jag är nu 25 år och har haft detta problem ända sedan 15-års åldern. Det började med att jag inte fick utlösning första gången jag hade sex. Då var jag 14r och berusad. Men jag började då fundera vad som var fel på mig, var jag HOMOSEXUELL eller impotent? Med nästa tjej fick jag inte heller utlösning (hade jag onanerat 3ggr den dagen, var så sugen). Då började jag oroa mig ännu mer. Nästa gång jag skulle ha sex så blev jag väldigt orolig för att samma sak skulle hända igen och då fick jag min första panikattack (16år) när vi skulle ha sex. Jag visste då inte att det är svårare att komma när man är onykter eller har tillfredställt sig själv flera gånger tidigare på dagen. Inte heller visste jag var en panikattack var. Som du förstår blev jag väldigt fundersam och deprimerad. Vid 17år träffade jag en tjej, jag var rädd vad folk skulle säga om jag inte fick upp den eller inte kunde komma.Jag har alltid varit "en klippa" i allt jag tagit mig för, så jag var livrädd för att misslyckas. Men jag gav det en chans och allt gick bra. Vi hade ett ganska långt förhållande med bra sex men jag vågade aldrig berätta för henne om mina rädslor när det kommer till sex. Några år senare så träffade jag en tjej som jag blev väldigt kär i. Jag hade då inte tänkt på mina gamla problem på länge, men när jag skulle ligga med henne så fick jag panikattack igen (illamående, flyktkänslor).Då flydde jag in i missbruk av alkohol, när var full vågade jag försöka med nya tjejer. Efter att ha gått o funderat och grubblat oerhört mycket på detta i något år så fick jag panikattacker även i andra sociala situationer. För att döva min ångest så blev mitt missbruk av alkohol allt värre. När jag var full vågade jag prova att träffa tjejer. Men efter kanske 15 tillfälliga one-nights, så började jag inse att det inte minskade min ångest. Nu har jag slutat med alkohol, tobak, kaffe och all annan skit. Nu sitter jag här, efter ett sex månader långt förhållande med en tjej som jag har berättat för om mina problem. Hon har haft panikångest tidigare och därför vågade jag berätta för henne om mina besvär. Det visade sig dock att hon var ett väldigt dåligt stöd för mig eftersom hon själv hade problem. Jag kände väldigt stora krav från henne. Det slutade med att jag återigen fick fysiska symptom i form av illamående och annat. Vi bröt då. Men jag vill inte vara ensam och jag vill så gärna att det skall fungera mellan oss. Hon säger nu att hon känner sig mer förberedd på vad ett förhållande med mig innebär och att hon vill försöka igen. Men jag känner stor rädsla inför att träffa henne och andra tjejer. Som du ser är jag ganska klar över hela situationen och vad som har hänt.Jag har gått i terapi i några månader och skall snart börja igen. Men likväl kommer känslorna upp när jag skall inleda ett förhållande. VAD SKALL JAG GÖRA? FINNS DET NÅGRA EXPERTER PÅ MINA PROBLEM, ELLER GÅR DET BRA MED EN VANLIG TERAPEUT?

---

SVAR

Enligt min erfarenhet är du på rätt väg, och gör även rätt saker. Du har lyckats sluta med att ta till droger och alkohol för att fly undan problemen, vilket är en stor prestation, och nu har du påbörjat en terapi för att komma tillrätta med dina problem. Så, jag kan inte säga annat än att du verkar vara på god väg mot en lösning, även om sådana här saker kan ta lång tid innan man når en önskad balans. Och det kanske är det som är svårast, att man så gärna vill att det ska gå snabbare så man blir otålig.

När det sedan gäller din fråga om experter på dina problem, så skulle jag vilja säga att det sannolikt räcker med en "vanlig" terapeut, så tillvida han/hon är legitimerad i sitt yrke. Sedan finns det alltid terapeuter och psykologer som specialiserar sig på tex panikångest, och som arbetar efter metoder som visat sig vara mer effektiva än andra när det gäller ett så pass väldefinierat fenomen. Men i ditt fall så uppfattar jag det som att din panikångest är mycket relaterad till dina upplevelser av misslyckande i sexuellt laddade situationer, där du verkar ha hamnat i en negativ spiral, varför det kanske är mer rimligt att du skulle vända dig till en terapeut/psykolog med lång erfarenhet av att jobba med sexuella svårigheter sett ur ett psykologiskt perspektiv. Det finns några sådana specialmottagningar tex på RFSU i Stockholm (se www.rfsu.se och gå in på RFSU-kliniken). Men å´andra sidan kan man säga att kopplingen mellan sexuella problem, ångestproblematik och personligheten i övrigt har alla terapeuter god kunskap om, varför du är i väldigt goda händer så länge som du går hos en legitimerade psykolog eller psykoterapeut. Så jag skulle vilja säga att alla legitimerade psykologer och psykoterapeuter är mer eller mindre experter på din typ av problem. Därför ser jag i dagsläget ingen anledning till att du skulle byta terapeut om du känner att det funkar bra och du känner förtroende för den personens kompetens. Men ta gärna upp dina funderingar med din terapeut om du har funderingar kring ifall du får rätt hjälp. Och läs gärna mer om olika terapiformer på www.infomedica.se
Använd deras sökfunktion och skriv in ordet psykoterapi så kommer du vidare genom att klicka på något av svarsalternativen.