SVAR
Nej, egentligen behöver du inte lära dig att bete dig som andra i alla avseenden, utan det viktigaste är faktiskt att du hittar ett sätt som du själv tycker känns bra och som du kan stå för. Det finns nämligen hur många sätt som helst att vara social och ta kontakt på, men alla sätt passar inte alla, och många sätt som kanske ser ut att funka är kanske inte heller att rekomendera då det kanske inte är önskvärt för en själv att vara tex skrytsam, burdus, vulgär, taskig osv, osv. För faktum är att vissa sådana här mindre bra egenskaper kan funka i vissa sammanhang för att andra blir imponerade, eller tex känner sig mindervärdiga inför en person som kör med lite fula knep. Men det är ju inga egenskaper att sträva efter även om det funkar kortsiktigt om du förstår vad jag menar.
Nej, istället tycker jag att du ska börja titta på hur andra gör, och sedan för dig själv fundera över vilka sätt du själv skulle vilja lära dig. Plocka dom bra sakerna du ser hos andra, och försök träna på det, och strunta i resten.
Ett annat tips är att du tar det i väldigt små steg. Har du under lång tid inte haft så mycket kontakt med andra så kan du betrakta dig som en väldigt otränad idrottsman. Och en otränad idrottsman ger sig inte ut och springer några mil det första han gör, utan han börjar kanske med ett par kilometer och håller sig till det tills han känner att han klarar mer. På samma sätt är det med social träning. Man ska inte bara kasta sig in och förvänta sig att man helt plötsligt är fullfjädrad, utan istället försöka börja med lite mindre saker och hålla sig till det tills man känner sig lite säker och kan ta nästa steg. Du får helt enkelt lägga upp en plan för dig själv. Första steget kan tex vara att du sätter som mål att du ska heja på tre personer om dagen som du tycker verkar schyssta och som du stöter på ofta. När du har klarat det och känner dig säker och inte nervös inför det, så kan du tex bestämma att du ska klara att gå fram och fråga något du tänkt ut i förväg. En fråga till någon om dagen ska du tex klara av tills det inte längre känns osäkert. Tredje steget kan vara att du ska gå fram och fråga något, men också att du ska stanna kvar när du fått svaret och börja prata med personen om något som intresserar dig. Ämnet kan du också ha tänkt ut i förväg.
Jag tror att du förstår principen, för det behöver inte vara just dom här stegen jag dragit, utan du kan själv göra upp din egen plan efter hur det känns för dig. Det viktiga är bara att du tar det i lagom steg, annars är det stor risk att du blir besviken över dig själv och drar dig tillbaka ännu mer. Så, se det långsiktigt och se det som att du måste bygga upp din "kondition" eller sociala förmåga successivt. Det kan betyda att det tar lite tid innan du kommit så långt att du klarar att ta kontakt med tjejer, men när du väl kommit dit så har du byggt en bra grund som kommer att funka resten av livet. För som du säkert vet så finns det dom som känner som du, som aldrig bygger någon grund, utan tar till allt från alkohol till annat för att våga. Men förutom att det är skadligt för en själv, så funkar det aldrig i längden, då killar som gör så ofta blir sin raka motsats med lite alkohol i kroppen, och det lockar fram alla dom här "dåliga sidorna" som jag pratade om i början, och som det inte är önskvärt att imitera. Dom killarna bygger aldrig upp någon självkänsla i grunden varför dom alltid blir beroende av alkohol för att våga ta kontakt, och det hoppas jag verkligen att du undviker, även om det sätt som jag förespråkar kräver lite mer arbete och tankeverksamhet. Men det är det värt, vilket du förhoppningsvis också kommer att tycka en dag.