Jag är 14 år, har ett brinnan intresse och har alltid haft det för djur och hästar. Jag har varit lovad en häst nu i 5 år men aldrig blir det av, när jag frågar så drämmer min mamma till mig över huvudet ibland, skriker och gapar och blir aggressiv. jag har en lilla syster som springer och ljuger på mig ibland så hon drämmer till mig ibland i huvudet, baken, ryggen och där hon kommer åt. ibland när hon blir riktigt förbannad så kan hon stå och bara slå och slå. lika dant gör hon på min lilla syster 6 år när hon skriker för att hon är i trots åldern. Hon har indre stress, är alltid uppjagad, är pedant, skrikig och gapig, ibland säger hon rörande ord som fått mig ner på låga tankar, hon har varit ihop med en psykopat som är pappan till sex åringen som har misshandlat mig psykiskt, och misshandlat min mamma fysiskt. mina föräldrar är skiljda och jag har försökt att bo hos min pappa, men han har träffat en tjej och han går bara efter hennes pipa alltid, han är förändrad. jag har fösökt gjort självmord, ibland skär jag mig, jag röker och bryr mig inte om något annat än hästar och min deprission, tror att häst hade varit bra för mig då det får mig på glada och andra tankar. Vad ska jag göra? Finns det möjlighet till att bo hos en fosterfamilj här i Göteborg? tacksam för svar,mvh förvirrad tonåring.

---

SVAR

Det låter som om du har en mycket jobbig hemsituation och din mamma har absolut ingen rätt att behandla dig eller din syster på det här sättet.
Det finns möjligheter för dig att få hjälp för så här ska du inte behöva ha det, om det sedan blir så att du ska bo i fosterfamilj eller om det finns andra lösningar kan inte jag svara på, utan det är något man diskuterar sig fram till med den personen som hjälper en. Det är socialtjänsten som skall hjälpa till i sådana här fall, så det du kan göra är att antingen själv ringa till dom. Titta på dom gröna sidorna och hitta kommunens nummer till växeln så kan du ringa dit och be dom koppla dig till socialtjänsten.

Men det kan många gånger kännas jobbigt att ta kontakt med socialtjänsten själv och många gånger kan man som ung känna rädsla för att föräldrarna ska bli arga om man berättar för någon om hur dom beter sig. Så, för att få stöd i det kan du istället vända dig till tex skolkuratorn så kan hon/han hjälpa dig istället. Skolkuratorn kontaktar då socialtjänsten så du slipper göra det på egen hand. På samma sätt kan du få hjälp av kuratorn på närmaste Ungdomsmottagning.
Så, mitt råd är att du vänder dig till någon av dess kuratorer och sedan kan dom i sin tur kontakta socialtjänsten för att få en lösning på det här problemet. För så här ska du absolut inte behöva ha det. Hoppas också att ni hittar en lösning på det här med ditt intresse för djur och hästar, för djur kan vara till stor hjälp om man känner att dom vuxna runt om en sviker.