Det verkar ju som om du har en känsla av att den här tjejen känner likadan, varför jag tycker att du ska våga ta steget och antingen berätta hur du känner eller visa det för henne på annat sätt. Du skulle ju tex kunna säga som det är, nämligen att du är rädd att det aldrig ska bli något om ingen gör eller säger något, och att du därför känner att du måste berätta hur du känner.
Jag är övertygad om att du hittar ett sätt att berätta för henne om du bara hittar modet. Så, våga lite, för inget kan väl vara värre just nu än att allting bara rinner ut i sanden för att du aldrig kommer dig för att visa något, eller hur?