jag undrar hur man gör om man t ex vill sluta umgås med någon? jag tycker inte att det är ok att säga "jag vill inte umgås med dig längre" för det har jag själv varit med om och det gör JÄTTEONT och man blir dödligt sårad oftast helt i onödan. Var ska man dra gränsen för om man vill umgås med en kompis längre eller inte? jag har en kompis som jag bara känner är deppig hela tiden. jag blir helt utmattad och sänkt bara av att träffa henne, tyvärr känner hon att det är tvärtom för henne att hon känner sig upplyft efter att ha umgåtts med mig. jag har gett henne flera chanser o försökt allt ifrån att avleda henne när hon bara ältar om sig och sitt o alla tråkiga saker till att föreslå nåt kul ihop men hon är lika deppad då tycker jag och jag orkar inte längre. jag vill ha gladare o roligare vänner som även bryr sig om mig.. så jag undrar nu hur jag bäst drar mig ur den här sk vänskapen?? har så dåligt samvete, varför vet jag inte.. ska jag sluta ringa henne, sluta skicka sms och vara upptagen när hon hör av sig? kan hon bli ännu deppigare så att hon kanske gör nåt mot sig själv om jag "sviker" henne (hon har problem med att hon alltid blir så sviken t ex av killar) Snälla behöver råd! orkar inte med detta längre!

---

SVAR

Det kan vara oerhört påfrestande att ha en kompisrelation med någon som inte förmår att gå utanför sig själv, och där problemen hela tiden överskuggar vänskapen. Så, för det första, försök sluta ha dåligt samvete för att du känner som du gör. Hennes problem och hennes liv, är hennes ansvar, inte ditt. Och ska man vilja vara med en vän så gäller det att båda kan ge och ta. Visst kan det periodvis vara så att den ena får ge mer än den andre, men om det inte jämnar ut sig över en längre period, så är det inte vänskap i första hand det är frågan om, utan då handlar det mer om att den ena bär upp den andre, vilket mer är att likna vid en stödkontakt än en vänskap. Så, att du känner som du gör är alltså inte konstigt, utan fullt normalt, för du har ju inte valt att jobba med problem, utan du förväntar dig en vänskap och inte ett ensidigt utnyttjande.

Mitt råd till dig är att du sätter dig ner med din vän och pratar med henne så ärligt du kan. Dina hintar och avledningsmanövers tidigare har ju uppenbarligen din vän inte velat ta, vilket säger mig att hon är väldigt nöjd med den här typen av relation och förmodligen inte har förmåga att se det från ditt perspektiv då hon är så fast i sina egna problem. Det är väldigt vanligt att personer som lider av nedstämdhet blir som "energitjuvar" om dom väl hittar någon som ställer upp på det. Och även om det kan kännas bra för din vän att du finns där och lyfter upp henne, så är det faktiskt så att din vilja att ställa upp på det här förhindrar henne att ta tag i sina problem och förändra dom i grunden. Du håller liksom henne flytande, men om du tänker efter så är det förmodligen så att du inte märker några större framsteg hos din kompis om du jämför med vilka problem hon tog upp för en tid sedan, utan sannolikt står hon kvar på ruta ett när det gäller sina problem. Så, i längden hjälper du inte henne genom att ställa upp på det här viset.

När jag säger att du ska prata med henne så ärligt som möjligt, så handlar det om att du måste berätta för henne att du känner dig åsidosatt och att allt i er vänskap handlar om hennes problem. Berätta för henne hur du känner dig efter att ni träffats och hur jobbigt det är för dig att du inte får något tillbaka. Om du sedan vill så skulle du kunna ge henne ett förslag. Förslaget skulle kunna innebära att du och hon kan fortsätta vara vänner ifall hon skaffar sig professionell hjälp, och om ni kan göra en överenskommelse kring att inte prata om hennes problem.

Det här samtalet kommer säkerligen bli jobbigt för er båda, men samtidigt så kan ett sådant här samtal ge öppningar. För om din kompis inser att hon har problem som hon förmodligen behöver hjälp med, och att hon inte kan belasta sina vänner på det här sättet, så finns det en möjlighet att ni kan hitta en ny typ av vänskapsrelation. Åtminstone så lämnar du dörren öppen med ett sådant här förslag, och det kan ju underlätta för en själv om man tycker det känns taskigt att bara avbryta vänskapen.
Sedan är det inte säkert att hon kan ta ditt erbjudande, men det är upp till henne och återigen något som hon själv måste ta ansvar och inte du.
Prova den här varianten om du tycker att det låter vettigt. För att bara börja undvika någon eller säga upp vänskapen utan någon närmare förklaring känns sällan bra för någon av parterna, varför man bör försöka reda ut sådant här innan man går vidare. Och vem vet, kanske söker hon hjälp och kan börja vara den kompis som du idag önskar att hon vore.