hej hej… jag är en 17 årig tjej som är 166 cm lång och väger 51/52 kg… allt började för ungefär ett halvår sen.. då hände en sak som ja blev deprimerad av.. sen gjorde jag saker som jag ångrar så otroligt mycket.. jag har jätte dåligt självförtroende.. nu på senare tid har jag börjat äta lite, tänkt mycket på vikten.. väger mejj varje dag..är rädd att jag ska gå upp i vikt… har jag börjat utveckla en ätstörning?

---

SVAR

Tyvärr går det inte att svara på din fråga utfrån det du skriver. Det är alltid vanskligt att ge diagnoser varför man bör undvika det när man inte kan träffa personen.
Men det jag kan säga är att du uppenbarligen inte mår riktigt bra, vilket alltid är något man ska ta på allvar oavsett om det leder till en ätstörning eller något annat.
Så mitt råd är att du går till skolkuratorn eller att du söker upp kuratorn på närmaste Ungdomsmottagning. Med henne/honom kan du prata om alla dina funderingar, och även prata om det här du säger att du gjort och som gjort dig deprimerad och osäker.
Sannolikt visar det sig att det finns andra sätt att både tänka kring, och hantera det som hänt på, för så brukar det vara när man väl börjar dela sina tankar och funderingar med någon annan som är duktig på sådana här saker. När vi människor går ensamma med vår oro, eller dåligt samvete, så har nämligen saker och ting en tendens att växa sig större än vad dom faktiskt är. Och vi klarar då inte att se på det hela med andra ögon, varför det är lätt att fastna i nedstämdhet, skuld och ånger.
Så, sök upp någon att prata med, så kan ni tillsammans hitta en väg ut ur det här. Och då får du också ett svar på huruvida det här med vikten och dina tankar på detta är ett problem som bör behandlas för sig. Men oftast hänger det ihop, varför man många gånger löser problem med tankar på vikt osv om man löser det ursprungliga problemet. Detta gäller åtminstone innan man låtit det gå så långt att tankarna på vikt blivit ett problem i sig, vilket dom är när man blivit sjuk i tex anorexia.
Så, tänk på det att det alltid är bättre att söka hjälp i tid, för då är det både lättare att komma tillrätta med problemen, och man slipper dra på sig andra allvarliga problem som tex en ätstörning.