Hej. jag är en kille på 16 bast som har ett problem…jag är nämligen bög…eller jag tror det iaf…problemet är bara att jag inte vågar att berärtta det för något, mamma tjatar hela tiden om hur äckligt det är och hon förstår inte hur man kan "äckla" sig med samma kön, hon vet självklart inte att jag är bög men jag inbillar mig hela tidden att hon skulle sluita älska mig då o skäömmas för mig. killarna i klassen bögar sig på skämt men de fattar inte o då blir det ännu svårare att visa att man själv är det. Jag har aldrig haft en tjej och jag tänder helt enkelt inte på dom.. mina killkompisar börjar undra varför och dom försöker hela tiden paraihop mig med olika tjejer. Hur ska jag göra jag blir ju bara tänd på killar!? Kram bögen

---

SVAR

Det är många unga homosexuella som känner samma rädsla som du för att berätta om sin läggning. Många är precis som du rädda för att förlora sina föräldrars kärlek och, eftersom det finns betydligt fler homosexuella som hörs och syns idag, så blir det också så att fler heterosexuella kommenterar högt vad dom själva tycker och tänker om homosexualitet. Att "skämta" på ett ganska grovt sätt om homosexualitet och att använda ord som bög som ett skällsord, har också blivit vanligt och bidrar också till att speciellt unga homosexuella känner rädsla inför att vara öppen med sin läggning.
Så, oavsett om man är säker på att man är homosexuell, eller om man som du känner att man tror det, så är det här ett problem som är svårt att tackla.

Mitt råd är att du tar kontakt med RFSL. Om du går in på deras hemsida så hittar du en länk till deras linje 59. Du kan också gå direkt till www.rfsl.se/linje59
Den telefonlinjen är öppen för unga, och dit kan man ringa för att få prata med andra unga homo-, eller bisexuella. Tanken är att man ska få råd och stöd kring sin egen situation och dom som jobbar där har tystnadsplikt, och dessutom är det gratis att ringa och det syns aldrig på telefonräkningen att man ringt. Telefonnummer och öppettider hittar du på länken.
Om du hellre vill det så kan du kontakta en kurator på skolan eller på närmaste Ungdomsmottagning. Det viktiga är att du tar kontakt och får någon att prata med, dels för att du ska få prata om din osäkerhet kring din läggning, men också för att du inte ska stå ensam om det nu är så att du längre fram väljer att prata med din mamma och dina kompisar. Det är ju tyvärr så att vissa föräldrar fortfarande har svårt att hantera ett besked om att deras barn har en homosexuell läggning. Inte så att föräldrarna slutar älska sitt barn, men deras egna känslor kan komma i gungning så pass mycket att dom glömmer bort att tänka på hur det måste kännas för den som just berättat. Det kan i värsta fall betyda att det kan bli en ganska jobbig period, och därför är det min erfarenhet att man gör bäst i att dels ha pratat kring det med personer innan, och kanske fått råd och tips på hur andra gjort. Men det är också viktigt att man har någon som känner till det och som kan stötta en ifall det blir jobbigt en tid efter att man har berättat för tex föräldrarna.

Så, kontakta någon av dom jag räknat upp så du inte går för länge ensam med dina tankar. Och kom sedan ihåg att oavsett hur andra reagerar så är du samma kille som du alltid varit, och du har inget att skämmas för.