SVAR
Det är självklart jobbigt om man blir kallad för något som man inte vill bli kallad, och speciellt om namnet man får har en negativ innebörd. Om man är mobbad eller ej, handlar dock mest om ifall man känner sig systematiskt utsatt, dvs att man regelbundet blir kränkt eller trakasserad.
Sedan tycker jag inte i princip att man behöver dra en absolut gräns mellan mobbning och andra former av kränkande behandling, utan känner man att man mår dåligt av kompisarnas attityd mot en, ska man be om hjälp, oavsett om det handlar om regelrätt mobbning eller inte.
Så, när det gäller det här du tar upp, är mitt råd att du i första hand sätter dig ner och snackar med dina närmaste kompisar. Kanske är det så att dom tar illa upp av att du laddar hem saker från deras hemdatorer, då det dock kostar en del med en uppkoppling. Så, när man är hemma hos någon bör man tänka sig för och alltid fråga innan man gör något som kostar dom själva eller deras föräldrar pengar. Så, kanske är det så enkelt att dom inte gillar att du sätter dig framför datorn utan att fråga, men har svårt att säga det direkt till dig, varför dom försöker få dig att fatta genom att kalla dig parasit. Det som talar för det alternativet är att dom uppenbarligen säger det med ett skratt, vilket människor ofta gör när det finns ett visst allvar i det, men man vill inte att det ska bli en obehaglig stämning.
Jag kan självklart inte säga att det är så här det ligger till, men jag vill visa på att det kan vara så enkelt att det går och lösa det här om ni bara pratar med varandra. Och med att prata menar jag att du tex frågar dina närmaste kompisar om dom innerst inne menar att du är en parasit och vad som i sådant fall är anledningen till det. Säger dom då att dom tycker att du tar för dig utan att fråga om lov, och att dom på olika sätt känner sig utnyttjade så får du ju en möjlighet att göra något åt detta.
Väljer du detta alternativet så tänk på att prata med dom vid ett lugnt tillfälle så dom inte bara skämtar bort det. Prata gärna med dom en och en, för det kan oftast vara lättare så.
Skulle det nu vara så att du känner att du inte vill/klarar att prata med dom, eller om samtalen inte leder någonstans, så finns självklart alternativet att du söker hjälp. Du skulle då tex kunna prata med någon lärare, eller skolkuratorn som kan hjälpa till och reda ut dom här sakerna er emellan. Det kan ju ibland vara lättare att prata när någon vuxen är med, för då blir det ofta mer på allvar, så det alternativet kan du också fundera över.
Fundera över vad du vill göra och välj något som du tycker passar. För det är ju inte meningen att du ska gå runt och må dåligt, eller känna dig impopulär. Och sådana här saker brukar man kunna reda ut på ena eller andra sättet.