hejsan..jag är en tjej på 15 år som har det svårt hemma jag vågar inte ta kontakt med skolkurator ungdomsmottagning med mera endast avd en anledningen är att jag är rädd att mina föräldrar ska få reda på det. jag har även en mindre syster men med henne är det okay. jag o min mor bråkar väldigt ofta över småsaker som till exempel att jag glömt att lämna tvätten och det är alltid hon som börjar. hon kastar ut ord som jävla egoistunge, satanist,dracula,patetiska ungjävel, jag har försökt prata med henne om detta men då nekar hon och blir bara sur. Med pappa år inte prata för han vill inte lägga sig i. jag vill flytta härifrån men jag vet inte hur.

---

SVAR

Det är svårt när man är 15 och får problem med att komma överens med föräldrarna, för man behöver ju oftast bo kvar hemma några år till, innan man klarar ett eget boende. Sedan är det ju också jobbigt i sig att inte ha någon bra relation till sina föräldrar eftersom man kan behöva deras stöd oavsett om man bor hemma eller inte.

Trots det du skriver är mitt råd ändå att du söker hjälp. Jag vet att du är rädd för att dina föräldrar skulle få reda på det, men det behöver inte vara så. För att du ska känna dig trygg med det här, kan du redan i början prata med den du träffar (skolkuratorn eller kuratorn på UM), om det här. Säg som det är, att du har problem hemma, men att du är jätterädd för att dom ska få veta att du pratat med kuratorn, varför du dragit dig för att söka hjälp. Då får du nämligen höra vad kuratorn säger om det här med att ta kontakt med föräldrarna. För vet kuratorn om att du är rädd för detta så kommer han/hon kunna prata med dig om det så du kan känna dig trygg med att det du säger stannar mellan er, och att hon/han i annat fall säger till dig.
Det här är det absolut bästa sättet att skapa trygghet i kontakten med kuratorn, varför jag alltså råder dig till att ta gå dit, och sedan ta upp det här med en gång. För hur det än är, så behöver man hjälp när man har det så jobbigt som du, och då ska inte rädslan för att föräldrarna får veta bli ett hinder.
Så, gå iväg direkt och prata om din rädsla så ska du se att du kan få hjälp utan att riskera några konsekvenser från dina föräldrar. Sedan får du och kuratorn med tiden försöka hitta en lösning på det egentliga problemet som finns mellan dig och dina föräldrar, men börja i den här änden först så får du ta ett steg i taget.