SVAR
Det går tyvärr inte att svara på detta exakt, då det till viss del är en bedömning från fall till fall. Dels handlar det om ifall personen är till fara för sig själv eller andra, och dels handlar det om hur pass gammal personen är. Sedan spelar också relationen till föräldrarna in i bilden, varför det alltså inte går att ge dig något exakt svar.
Det låter dock som du är i stort behov av hjälp, och för att din rädsla inte ska hindra dig, är mitt förslag att du söker upp en kurator eller psykolog på skolan, på närmaste UM, eller inom psykiatrin och börjar med att prata om det din rädsla för att dina föräldrar ska bli kontaktade. Om du berättar hur du tänker och känner kring detta så kan du och den du träffar diskutera det hela och han/hon kan ge dig mer svar än vad jag kan ge dig då han/hon kan få en bättre bild av hela situationen än vad jag kan utifrån ditt brev.
Det faktum att du tar upp detta gör också personen du träffar medveten om att det här är ett stort problem för dig, varför personen sannolikt aldrig skulle gå bakom din rygg utan prata med dig först om det hela så du kan känna dig trygg hela tiden. I dom fall någon tagit kontakt med föräldrarna utan att diskutera det först, har det i dom fall jag stött på alltid rört sig om extrema farosituationer där man inte haft något annat val. Annars brukar man alltid kunna lösa den här typen av problem så att den som kommer och pratar kan känna sig trygg.
Så, förneka inte dig själv hjälp som du verkar vara i behov av, utan gå iväg och träffa någon och diskutera dom här frågorna, så är jag övertygad om att du kommer kunna känna dig säker och trygg.