Jag är kär i en tjej som har varit och studerat här i Sverige ett tag. Vi träffade varje dag för att vi gick i samma skola, samma klass. Vi fick kontakt och började att umgås. Det har alltid varit något speciellt med oss, det har vi båda sagt. Hon har sagt att jag kan kyssa henne men jag respekterar henne för mycket för att kunna göra det så jag har inte gjort det. Vi kunde verkligen prata om allt, och det har vi gjort. Vi pratade om man kunde ha ett förhållande på avstånd, hon tyckte att det var okej, men jag tycker att det itne är så okej för att jag är en kille som vill kunna träffas efter något timme om man ringer till henne. Men nu är det så att hon bor i ett annat land och hon har ingen chans att kunna flytta någonstans, samma gäller mig. Om jag inte går kvar i skolan ett år till sen flyttar. Men ett år är lång tid, för mig. Har Du någon idé eller lösning om hur detta kan påbyggas? Vi båda kanske har fel, det vet vi inte. Vi är båda över 23 år gamla. Vi pratar genom mail och MSN rätt ofta. Hon vet vad jag tycker om henne, och hela situationen. Och jag vet att hon är intresserad av mig. Men hur kan man få detta att fungera? Hon är ju mitt livs kärlek hittils. Och en person man vill vara för alltid med. Att man känner att hon är den "rätta". Vi har Aldrig haft tråkigt när vi har träffats när hon studerade i Sverige, vi kunde prata om allt. Så hjälp en svensk kille som vill ha en tjej från utlandet men vet ej hur han ska kunna gå tillväga.

---

SVAR

Det finns inget som säger att ett förhållande på distans inte kan fungera. Om man är överens om att man vill satsa på relationen trots avståndet så brukar man hitta sätt att utveckla förhållandet på även om man inte ses så ofta. Att hålla kontakt via telefon, mail osv blir ofta väldigt viktigt för då kan man ändå ta del av varandras vardag även om man inte ses personligen. Sedan får man själv bestämma hur mycket tid och pengar man har att lägga på resor till varandra, för många gånger känner man att man ändå behöver träffas med en viss regelbundenhet.
Många som inte haft en relation på avstånd, ser mest hinderna för det hela, emedan dom med erfarenhet av distansförhållande många gånger kan se fördelarna också. En fördel kan vara att distansrelationen ger möjlighet för båda att i sin vardag satsa på arbete, vänner, fritidsintressen osv på ett sätt som många gånger inte är möjligt i en "vanlig relation". Problemen som många gånger uppstår när två personers vardag ska jämkas ihop för att skapa tid för varandra existerar helt enkelt inte på samma sätt, vilket många upplever som en frihet. Det är också mindre risk att det går slentrian i förhållandet, istället känns det oftast som fest varje gång man ses. Självklart kan detta ha en baksida också, tex genom att man kan få svårt att ta upp konflikter och andra jobbiga saker då man inte vill "förstöra" den lilla tid man har tillsammans.

Det finns självklart många andra fördelar och nackdelar, men poängen är att man själv kan välja om man vill se hinderna eller möjligheterna.
Så, mitt råd är att du inte skall vara rädd för att prova ett förhållande på distans om det känns rätt med den här tjejen. Funkar det så funkar det, och funkar det inte så vet du i alla fall det. Testar ni, och förhållandet fortsätter så kommer ni kanske framöver att börja fundera kring hur ni ska kunna göra för att komma närmare varandra. Det handlar ju många gånger om att man ska få arbete och eventuella studier att tima, och att man ska vilja flytta till ett annat land. Ibland sätter lagar och regler hinder ivägen, men det är något som man brukar kunna lösa med tiden.