Hej jag har skrivit in här flera gånger men aldrig fått svar, denna frågan är väldigt viktig för mig, ett få svar från "Bo Westholm" skulle betyda väldigt mycket för mig, för att efter allt jag läst som han skrivit har jag en enorm repekt för honom. Jag undrar om man kan träffa sitt livs kärlek när man är 15? Vi har bara varit ihop drygt en månad men jag känner att jag verkligen älskar henne och vill spendera resten av mitt liv med henne, men nu ska vi gå olika gymnasium och så och om hon gör slut vet jag inte vad jag gör!

---

SVAR

Svaret på din fråga är ja, det är möjligt. Däremot så är det inte vanligt att man träffar sin livs kärlek vid 15 och att man fortsätter vara tillsammans livet ut. Det här med att bli väldigt kär vid unga år kan vara en väldigt omtumlande sak. Att uppleva den första stora kärleken är stort för alla, men extra stort blir det oftast när man är ung och man inte har någon direkt erfarenhet av kärlek, för då kryddas det hela också med den där känslan man kan få av något positivt som är helt nytt för en. Så, det är många som i unga år känt det som att dom träffat personen dom velat tillbringa resten av livet med, men sedan har dom successivt märkt att både dom själva och den andre förändrats/utvecklats, varför dom i efterhand ändrat sin uppfattning. Och det är inte så konstigt om man tänker på det, för när man är väldigt ung så händer har man ju många år av intensiv fysisk och psykisk utveckling framför sig, varför det alltså inte är konstigt att det som kändes solklart som 15-åring, kanske inte gör det längre när man är 25. Det betyder alltså inte att känslan man har som ung är fel och att man lurar sig själv när man känner som du. Men det kan vara bra att ge sig själv den öppningen att man faktiskt kan och kommer att gå vidare i utvecklingen av sin personlighet varför man alltså aldrig kan veta om känslan kommer att bestå eller inte. Egentligen gäller samma sak för vuxna, för där finns heller aldrig några garantier för att man ska tycka och känna samma sak år efter år, även om man är någorlunda färdig i sin personlighet, men för unga som befinner sig mitt i den mest intensiva utvecklingsfasen är det här ännu mer väsentligt.

Så, om den här känslan du har kommer att bestå eller inte, vet du alltså inte nu, utan du kan bara gå på hur det känns just idag, sedan får framtiden utvisa resten. Det finns som jag sade dom par som träffats vid så unga år och lever sina liv tillsammans, men det tillhör inte vanligheterna. Istället minns dom flesta sin första kärlek som något alldeles speciellt, och många minns även hur dom trodde att världen skulle stanna när kärleken tog slut. Men dom flesta klarar sig ändå igenom det, och skaffar sig erfarenheter som är värdefulla för resten av deras liv. För hur ogärna vi än vill det, så innebär livet både sorg och glädje, varför vi människor mer eller mindre tvingas lära oss hantera det. Detta behöver inte vara något negativt i sig om man ser det på lång sikt, men kortsiktig kan det kännas som om man inte ska överleva. Och det är i dom stunderna det är extra viktigt med vänner och eventuell familj som kan stötta och trösta. Så, även om du känner som du gör, försök att inte glömma bort andra människor runt omkring dig. För hur oviktiga dom än kan kännas i jämförelse med din kärlek, så är dom en viktig del för att man ska få balans i livet.