Jag känner att jag vill gå till en psykolog.jag är en helt vanlig tjej som bor med mina föräldrar och en storasyster. men det är vissa saker jag skulle vilja prata om, trivs inte över mig själv, inte med mina kompisar, allt känns pest=( mamma å pappa e borta hela tiden. ensam mycke hemma, dom bara jobbar hela tiden, jag behöver bara få saker konstaterat i livet, nån som har tid med en liten sund för mig. vem kan jag ta kontakt med? hur?telefonkatalogen? jag har ingen aning vart med vänder sig?

---

SVAR

Det finns några olika alternativ när det gäller att få en samtalskontakt. Man kan ringa till en legitimerad psykolog som står på gula sidorna, dvs gå till en privat, men det brukar vara ett väldigt dyrt alternativ och inget man har råd med som ung. Andra alternativ som är billigare eller gratis är om man tar kontakt med Ungdomsmottagningen och hör vad dom kan erbjuda där. Det finns kuratorer på landets Ungdomsmottagningar, och ibland finns det även psykolog. Alla besök är helt gratis och man kan antingen ringa dit eller gå dit när dom har öppen mottagning vilket dom brukar ha någon kväll i veckan. Om du är osäker på vart din ungdomsmottagning finns kan du antingen ringa kommunens växel och fråga eller så kan du ringa en mödravårdscentral i din närhet för dom brukar veta.
När det gäller det här med psykolog eller kurator så låter det som om du kan komma tillräckligt långt med kuratorsamtal. Skillnaden är att en psykolog är utbildad i psykoterapi och kan ge psykologisk behandling emedan en kurator vanligtvis inte har den kompetensen utan arbetar med stödjande samtal, krissamtal och andra typer av samtal som kan hjälpa en att komma tillrätta med problem eller utvecklas som person.
Så, även om din Ungdomsmottagning inte har en psykolog så råder jag dig att testa att gå till kuratorn, för det kan du komma långt med.
Det gäller även om du går i skolan för då brukar det finnas en skolkurator som också kan hjälpa till. Det är också helt gratis, så testa det alternativet om det känns lättare.
Att vända sig till öppenvårdspsykiatrin är också ett alternativ. Där finns både kuratorer och psykologer. Nackdelen är att det kan vara lång väntetid, men du kan alltid ringa och prata med dom och höra vad det finns för möjligheter. Du hittar telefonnummer på dom blå sidorna och är du under 18 så ringer du barn-, och ungdomspsykiatrin, och i annat fall vuxenpsykiatrin.
Ibland finns det även kuratorer och psykologer på vårdcentralen som man kan få tid hos, men det ser lite olika ut beroende på vart man bor, varför du måste ringa och kolla vad det finns för möjligheter för dig.

Hoppas att du fått några alternativ som kan passa, för det är bra om du försöker få en kontakt när du känner som du gör, för då kan man ofta komma åt problemen innan dom vuxit sig för stora.

Sist vill jag bara säga att du kanske också skulle fundera över ifall du inte skulle berätta för dina föräldrar om hur du känner dig, för det låter som om du känner dig bortglömd av dom och att dom inte har tid för dig pga sina arbeten. Det kanske inte är något som går att förändra, men det kan i alla fall vara bra om dom får veta hur du mår och hur du tänker. Och det är sannolikt också skönt för dig att kunna berätta för dom. Så fundera över det, men annars är det något du kan diskutera vidare med den kuratorn eller psykologen du söker upp.