user-image
Okänd
Annat

Hej. Jag är en kille på 20 år som totalt har tappat livslusten. Jag funderar på självmord nästan varje dag. Ibland känns det som att jag vill skrika på mig själv för att jag inte vet vad som är fel. Jag har känt så här i ungefär ett halvår nu. Jag känner mig helt värdelös och oälskad. Jag känner mig tom inuti och ofta känns det som jag tittar på världen genom en glasruta. Jag känner varken glädje eller sorg över saker som ska "kännas". Jag har försökt få både min mamma och pojkvän att förstå men det känns som de vill förneka det själva. Jag tycker att jag är ful och känner att jag aldrig lyckas med någonting, varken socialt eller vad gäller arbete etc. Jag har svikits så många gånger så jag vågar inte släppa mina känslor. Jag ler men jag känner mig aldrig lycklig. Jag ser ingen direkt framtid och har till och med börjat ifrågasätta om jag fötts in i fel kön. Men det är så svårt att få reda på vad det egentliga problemet är eftersom så mycket är fel. T ex mobbades jag som tonåring. Jag vet inte vad jag ska göra! Det går inte att bara prata, jag har pratat hur mycket som helst med min pojkvän. Jag vill ha riktig hjälp. Medicin och sånt känns bara dumt. Jag är rädd att jag kommer ta livet av mig om ingenting händer snart!!!


SVAR

Det är jättebra att du pratar mycket med din pojkvän, men när det gäller den här typen av problem som du beskriver så behövs oftast professionell hjälp. Som du beskriver det verkar det finnas svåra upplevelser som du bär på, och enligt min erfarenhet så är det inte ovanligt att både känna sig tom, värdelös, ful osv lång tid efter man utsatts för kränkningar som tex att bli mobbad. Den typen av upplevelser skadar oftast självkänslan och skapar förvirring kring vem man egentligen är vilket kan vara oerhört plågsamt om man inte får hjälp att hantera det. Det faktum att det även verkar finnas en förvirring kring ditt kön kan försvåra det här ytterligare och späda på känslan av att vara fel person på fel plats utan möjlighet att hitta rätt och finna själslig ro.

Mitt råd till dig är att du söker hjälp inom vuxenpsykiatrins öppenvård. Dit kan du ring för att få en tid för ett första samtal så får ni sedan tillsammans komma fram till vad som är den bästa behandlingen. Om du känner att du har en nära kontakt med din pojkvän så prata med honom om hur du känner och be honom hjälpa dig att få professionell hjälp om du känner att det är ett jobbigt steg att ta själv. Det viktiga är att du får börja att reda ut din situation med någon som kan hjälpa dig att hantera din situation på ett sätt som gör att du orkar blicka framåt igen och känna hopp inför ditt eget liv, och den kunskapen har sällan partners eller andra anhöriga varför det kan behöver annan hjälp som du mycket riktigt är inne på också.

Visningar : 530