Hej jag är en tjej på 14 år. Jag har väldiga problem, jag äter knappt, skär mig ofta och behöver hjälp. Men jag vet inte hur och vem jag ska prata med. Kan någon hjälpa mig.? Jag behöver hjälp fort.. Jag är levande död.. Och måste skaffa hjälp. Snälla hjälp mig. Vem ska jag prata med, måste de berätta för mina föräldrar. För isåfall tänker jag aldrig gå dit. De får aldrig veta aldrig någonsin. Hjälp..? Vad ska jag göra..? Svara så fort som möjligt… /

---

SVAR

När man mår dåligt som du beskriver det och behöver hjälp finns det ett antal möjligheter. Inom barn-, och ungdomspsykiatrin (BUP)jobbar många psykologer, kuratorer, läkare, psykiatriskjuksköterskor osv som brukar vara duktiga på den sortens problem du beskriver. För att komma i kontakt med dom så kan man ringa själv (numret står på dom blå sidorna i telefonkatalogen), eller så kan man få tid hos dom via en remiss från tex en allmänläkare på vårdcentralen. Ibland kan det vara väntetid på att få komma till BUP men hur det ser ut där du bor kan du få veta om du ringer till dom.
Ett annat alternativ är att du går till närmaste Ungdomsmottagning. På ungdomsmottagningen jobbar bland annat läkare och kuratorer och ibland även psykolog. Dit kan man också ringa och beställa tid eller så går man dit när dom har så kallad öppen mottagning vilket dom brukar ha vissa kvällar. På ungdomsmottagningen kan man få hjälp med många typer av problem och ifall ni sedan skulle komma fram till att du behöver mer kvalificerad hjälp så kan dom hjälpa dig att komma i kontakt med BUP.
Ett tredje alternativ är att du vänder dig till skolkuratorn eller skolpsykologen. Där gäller samma sak, att om ni kommer fram till att du behöver mer hjälp än dom kan erbjuda så kan dom hjälpa dig att komma i kontakt med BUP.

Dom här tre alternativen är sannolikt dom enklaste för dig.
När det sedan gäller det här med huruvida dom kontaktar dina föräldrar så finns det inget enkelt svar på det. Man tar i regel aldrig kontakt med föräldrarna utan att ungdomen själv vet om det och är med på det, dvs man går inte bakom ryggen på dig utan tystnadsplikten gäller även för ungdomar. Det är endast i undantagsfall som man tar kontakt med föräldrarna och det kan då handla om att det är en uppenbar fara för personens liv eller hälsa. Så, mitt råd är att du direkt tar upp din oro kring det här med den du träffar och hör vad personen ifråga säger så du kan känna dig lugn med att prata om det som är jobbigt och svårt för dig. Det är bäst om du får höra det direkt från den personen du träffar så du inte behöver vara bekymrad för detta utan vågar söka den hjälp som du behöver.