hejsan! detta låter nog inte konstigt men de är jätte jobbigt. jag har tvångstankar osv. Det är te.x att jag måste göra en sak annars så hände det något farligt. Var ska jag vända mig? jag har haft detta senn en lång tid tillbaka och det är ingen som vet det mer än jag och en annan kompis. jag vill inte säga de till någon för dom kommer nog ändå inte att förstå. Detta är jätte jobbigt. snälla hjälp mig! /Tjej 13 år

---

SVAR

Dom flesta människor har någon gång i sitt liv, speciellt i unga år, har samma typ av tankar som du beskriver. Det brukar handla om att man under vissa perioder upplever världen som både farlig och oberäknelig. Man kanske läser om hemska saker som sker i världen och man kanske hör hur andra i ens närhet drabbas av saker som man själv är rädd för ska hända någon man tycker om eller en själv. Det naturliga är då att man vill försöka förhindra farliga saker från att hända och då kan den här typen av tankar dyka upp. Man försöker liksom göra ett system där man får en känsla av att man kan kontrollera saker och ting som sker genom att utföra vissa saker.
Det här är som sagt helt naturligt att tänka och den här typen av tankar har dom flesta haft i perioder i livet och vanligtvis försvinner dom av sig självt när man i takt med att man blir äldre. Det hänger ihop med att dom flesta lär sig att man dels inte kan kontrollera det som sker för det är alldeles för svårt att förutsäga vad som orsakar vad, och dels så lär man sig att acceptera att allting inte ligger i ens egen makt att påverka. En tredje sak är att man oftast skaffar sig erfarenheter som gör att man vet inom sig själv att man kan klarar av att hantera negativa saker som händer, man hittar en inre styrka som gör att man inte är lika rädd längre för att något farligt ska hända.
Så, det är alltså många saker som gör att dom här tankarna brukar klinga av.

Men för en del så fortsätter dom här tankarna och växer sig så starka att livet blir väldigt begränsat och då blir det ett problem man måste få hjälp med. Och även innan det gått så långt kan det vara bra att prata med någon som kan hjälpa en att känna sig tryggare i sig självt utan att man måste göra en massa saker i tron att man förhindrar olyckor. Så mitt råd till dig är att du söker hjälp hos kuratorn på närmaste Ungdomsmottagning eller vänder du dig till skolkuratorn när du börjar skolan igen. Om du brukar prata med dina föräldrar så kan du även försöka prata med dom och berätta hur du känner, för som jag sade så har dom flesta människor haft den här typen av tankar någon gång, varför dom flesta brukar förstå enligt min erfarenhet.