Hej snälla svara på min fråga eftersom jag inte fått svar när jag skrivit 2 ggr redan. Jag är en 18-årig tjej som har fått ett plötsligt problem. När jag var typ 12-13 år funderade jag lite allmänt över min sexualitet (anlednigen var att det hade blivit en spänd stämmning mellan mig och en tjejkompis en gång, men minns ingen attraktion alls), men slutade fundera ganska snabbt då jag kom fram till att jag var hetero. Jag blev kär i killar och blev för två år sedan tillsammans med min första och nuvarande pojkvän. Jag har hela tiden varit väldigt kär i honom och sexet har varit bra. Under de senaste månaderna har han dessutom lättare kunna ge mig orgasm, vilket känns underbart :). Vi reste utomlands för en månad sen och det var jättemysigt och vi var väldigt tända på varandra. När jag kom hem (bor med min familj) la ja mig och kollade på TV och fick helt plötsligt en tanke i huvudet "tänk om jag är homosexuell" och fick en stor klump i magen. Får ångets varje gång jag tänker på det, och tankarna kommer som tvångstankar. (Det har jag haft lite av förut, typ tända/släcka lampor, rädd för att bli sjuk, men inte det har alls varit särskilt mkt och har blivit bättre med åren). Nu har jag börjat analysera mina tankar, och vet inte vad jag ska tro. Första gången jag kysste min nuvarande kille var första gången vi träffades i åttan, och det var mysigt men inte direkt uphetsande. Jag var då mer kär i en annan kille, och därför blev det inget mer då. Den enda andra jag kysst var en kille på en fest när jag var lite full (då käner jag sällan lust till någon har jag märkt, blir som avtrubbad) och det var mer han som ville, han var ganska på, så det var inte så skönt även om det inte alls var otrevligt. Sen jag blev tillsammans med min pojkvän har jag älskat att krama och pussa honom, ibland känns det mysigt och ibland upphetsande. I allmänhet har sexet och allt varit förtsatt riktigt bra, även om jag fåt tvångstankar även med min pojkvän ibland och då får jag som vanligt lite ångest. Men jag känner fortfarande att jag verkligen älskar honom! Hur ska jag tolka mina tankar? Nu är jag så nervös att jag ibland fått ångest/hjärtklappningar när en okänd tjej är i närheten. Jag har ALDRIG kännt mig dragen till nån tjej jag känner, men vet inte om jag skulle kunna bli upphetsad av att kyssa nån annan tjej. Mår iaf dåligt när jag tänker tanken. Kan bli varm om jag kollar på bröst, men skulle inte vilja vara ihop med en tjej. Jag älskar som sagt min pojkvän och sexet med honom, men blir inte så upphetsad av att bara kolla på hans kropp eller i allmänhet andra killkroppar – även om jag kan tycka att både hans och andras kroppar är otroligt fina/sexiga. Varör tänker jag som jag gör, kan man få ändrad sexualitet så snabbt? Eller har jag alltid ljugit för mig själv? Eller är det bara tankar som inte betyder något? Måste man bli supervåt varje gång man hånglglar eller? Jag skulle aldrig kunna tänka mig att göra slut med min pojkvän, men det är ändå jobbigt att känna såhär! Snälla hjälp mig, jag hittar inga svar i ert arkiv! Tack på förhand.

---

SVAR

Det finns inget i din berättelse som säger att du är homosexuell utan det som verkar vara problemet för dig är rädslan för att vara det, vilket sannolikt mer handlar om att du som person verkar fastna i vissa tankemönster och rädslor än att det som du för tillfället känner rädsla inför har någon egentlig betydelse.
Vi människor har ibland en tendens att fastna i mer eller mindre tvingande tankar och varför vi gör det har lite olika svar beroende på vem det är som gör det. Men generellt så kan man säga att det inte alltid är helt lätt att leva då man måste lära sig att hantera både bra och dåliga saker som kan hända i livet. Vi människor måste alltid leva med vetskapen att det kan hända något hemskt, och i slutänden så kommer vi alla att dö oavsett hur väl vi försöker skydda oss mot det. Så är livets gång och det kan kännas skrämmande och som om man saknar kontroll, vilket vi också gör till viss del. Hur vi hanterar det här är olika. Vissa försöker ta fasta på det positiva i livet och vägrar befatta sig med saker som är negativa, emedan andra tar fasta på det negativa, många gånger i förskott för då undviker man risken att bli överraskad av något negativt. Ja, det finns i princip hur många sätt som helst att hantera det här på.
Att fastna i tankarna på en sak som man inte vill ska hända, tex att man ska bli skadad, ha cancer, eller något annat som man tror kommer kännas hemskt, är ett sätt att packa ihop sin rädsla för allt som livet kan föra med sig, och placera all rädsla på en sak. För när vi sysselsätter oss med att gå och tänka på en hemsk sak som kanske kan hända så blir det lite mer kontrollerbart då det är lättare att känna kontroll över EN tanke, än att gå runt och känna att vad som helst kan hända och att man inte vet varifrån faran kan komma.

Så, det jag säger är att du uppenbarligen har en känsla av att det skulle vara jobbigt och svårt att vara homosexuell, men att du sannolikt har placerat en massa andra rädslor just till denna sak, vilket gör att du inte behöver bekymra dig om miljöförstöring, cancer, risken att bli överkörd, risken att någon nära dör, eller andra hemskheter då du är fullt upptagen med rädslan för att att du känner skulle vara en lögn och att du egentligen är homosexuell.

Det här jag beskrivit är en möjlig tolkning av vad det är som ligger bakom din ångest kring detta, men det kan finnas andra förklaringar.
Om du känner att du inte kommer vidare, utan dom här tankarna dröjer sig kvar och blir alltför jobbiga för dig att bära, så är mitt råd att du söker hjälp hos tex kurator och psykolog för att komma vidare.