Okänd
Annat
Hej. Jag är dålig på både att skriva och att förklara, men jag hoppas det går bra. Detta kommer bli ett lång och förmodligen ett drygt brev att läsa, men jag hoppas innerligt att du kommer svara. Det skulle betyda oerhört mycket att få en utomståendes syn på detta. Jag mår ofta psysikt dåligt över detta. Jag och min nuvarande kille träffades för exakt 3 år sedan. Han tog då min oskuld. Jag var otrogen mot honom efter bara några veckor. (vi kysstes "bara") Min kille fick reda på detta men sa aldrig något till mig. Utan frågade mig bara ofta om jag hade varit otrogen, men jag nekade (fegt, jag vet). Till slut berättade han att han visste, jag erkände och berättade hela sanningen. Efter det har det bara gått utför. Första sommaren så höll han på med en annan tjej ca 2 månader. Han ljög och nekade. Men jag hade kontakt med tjejen (maria) så jag visste oftast vad han höll på med. Han sa till mig att det var mig han ville ha, till henne att det var henne han ville ha. Till slut lämnade jag honom, då blev han förkrossad och tog hem både mig och Maria och förklarade att det var mig han ville ha, det var mig han ville leva med, mig han ville ha barn med, jag betöd mest i världen och ja, han kunde inte leva utan mig. Förklaringen på att han var med henne var att han och jag hade det dåligt så han sökte "tröst" hos henne. Det var sedan bra ett par månader, men sen fick jag reda på att han sovit hemma hos min bästa vän. Han säger att dom inget gjorde, hon säger att dom hade sex. Första vintern så höll han på med en tjej ett par veckor, men efter att jag lämnat honom så sa han till tjejen att det var över mellan dom för att han inte kunde leva utan mig osv. Sen Höll han på med en annan mycket nära vän till mig ett par månader. Han nekade och ljög hela tiden. Säger att han inte håller på med henne osv. Men min vän berättade sanningen. Då efter ett tag erkände han lite och vissa saker. Men ännu en gång så lämnade jag honom och han ringde min vän o sa att han inte kunde leva utan mig osv. (samma visa igen alltså). Så har det varit ca 6-8 st som han kanske sovit en natt hos och flirtat medeller kyssts med osv, och jag har ofta läst sms på hans telefon och kommit på han med att hålla på med andra tjejer. Han ljuger och nekar och kommer med dumma bort förklaringar hur mycket bevis jag än har. (Förutom dom 3 gånger han har pratat med dom endra tjejerna och lämnat dom) Det är ca 10 tjejer som påstår att dom haft sex med min kille, men han neker. Okej om någon ljuger av tjejerna, men inte 10 stycken! Men han vägrar erkänna. Han är en jäkel på att manipulera folk. Jag har haft sex med en annan kille medans jag och min kille varit ihop, men jag erkände och förklarade. Min kille blev väldigt förstörd över detta, men vi fortsatte tillsammans. Min kille själv säger att han aldrig hade varit otrogen om inte jag hade varit det då första gången. Vad tror du om det? Han säger att han aldrig varit otrogen mot sina flickor han haft innan. Det är bara med mig. Han säger att han aldrig varit svartsjuk innan, det har aldrig behövts. Han har vetat vart han haft sina andra flickvänner. Han vet inte vart han har mig säger han. Han säger själv att han är mycket svartsjuk och eftersom han inte är direkt van vid det så blir det ofta fel. Jag vill bara förstå hur han tänker? Vi bor nu ihop i hans lägenhet och har gjort det i 2 år. Förutom otroheten så är han mycket svartsjuk av sig. Han blir arg om jag ska ut och festa. Han blir arg när jag ska festa med min ända vän, för han anser att jag bara är otrogen när jag umgås med henne. Ibland händer det att jag inte får sitta på internet för han tror jag är otrogen när jag är där. Om jag skriver med en kille via sms el liknande så händer det ofta att han säger att jag ska skriva till killen att jag inte vill höra av han mera. Han har nog lite kontroll behov? Han har ofta ett mycket elakt sätt gentemot mig. Han kan säga att han bara ska ut och träffa en vän nån timma, och inte komma hem försen allt ifrån 1 till 15 timmar! När han aldrig kommer, så ringer jag honom och skriver sms, men det händer ofta att han inte svarar på många timmar. Han behandlar mig ofta som att jag inte finns när han inte är med mig. När han är med sina vänner, då är det ofta dom som gäller och inte jag. MEN han är ofta väldigt gullig också. När vi umgås vilket vi gör ofta eftersom vi bor ihop så är han väldigt mysig. Då bryr han sig väldigt mycket om mig. En sak till är att vi är aldrig ute ihop. Vi festar aldrig tillsammans, han tar i stort sätt ALDRIG med mig ut över huvudtaget. Han säger att det inte funkar för vi är så svartsjuka. Kan det vara så att han inte vill för att han då inte kan flirta med andra tjejer? Det tycker jag är väldigt tråkigt och väldigt elakt mot mig. Jag har bara en vän jag umgås med, men det är inte ofta jag träffar henne heller. Min kille vill gärna att jag bara ska sitta hemma och vänta på honom. Men jag fattar inte. Min kille är en väldigt populär kille, han har många tjejer efter sig. Varför är han då ihop med mig när han skiter i mig så pass mycket som han gör? Och är otrogen så mycket som han är? Han skulle kunna få en mycket bättre tjej utan problem, och det vet han. Men han lämnar mig ju aldrig, Jag förstår inte det. Jag fattar det nästan som att han vill vara ihop med mig samtidig som han vill leva ett singelliv. Jag VET att han älskar mig otroligt mycket och att jag betyder väldigt mycket för honom. (Eller blir jag lurad men vill inte erkänna det för mig själv?) Varför tror du att han beter sig så här? Tycker du jag ska lämna honom? SNÄLLA säg inte att det bara är jag som kan avgöra det. Det vet jag redan. Men jag skulle vilja höra din åsikt om det. Vad du tycker och vad du hade gjort. Vi har båda försökt lämna varandra, men verkligen inte klarat det. Det har ALLTID varit han som hört av sig och bett mig komma hem igen. Han klarar vedrkligen inte av att lämna mig. Varför? Jag klarar verkligen inte av att lämna han eller. Eller jag har intre klarat det än iallafall. Bara några dagar. Som längst har vi varit ifrån varandra en vecka på 3 år. Men det är verkligen en ond cirkel detta. Min kille och jag har pratat mycket om det. Han säger att han är otrogen för att han tror att jag är det, och då tycker han att han kan göra likadant. Hämnd alltså. Men han tror att jag alltid är otrogen typ. Vi litar inte på varandra alls. Kanske inte så konstigt. Men han har varit med många fler än jag, handlar det bara om hämnd så borde vi väl typ "ligga lika"? Visst jag är absolut inte oskyldig, men jag erkänner och förklarar men det gör oftast inte han. Men han tror ju att jag varit med många fler än vad jag berättar. Han mår mycket dåligt när jag varit otrogen. Vi har sagt att vi ska vara ärliga och inte vara otrogna. Jag är det inte, men han verkar inte riktigt kunna sluta. Något som är mycket dumt är att han vet att jag inte lämnar honom vad han än gör. Jag älskar han för mycket och han är en för stor del av mig. Han drar nog nytta av detta. Visste han att jag skulle kunna lämna honom så tror jag verkligen att han inte skulle vara otrogen. För han vill ha kvar mig lika mycket som jag vull ha kvar honom. Som sagt, annars hade han väl lämnat mig? Tror du att han någon gång kommer sluta med detta beteende? Skulle man kunna gå på någon slags rådgivning eller terapi eller liknande? Vad skulle detta isf kosta? Vi är kanske för unga? Jag är 18 och min kille 23. Jag vill verkligen att vi ska få det bra ihop. Jag skulle göra allt som krävs. Om bara han gör det med. "Eller kommer han alltid vara sådan här? De var någon som sa så här till mig en gång: "Det du och min kille har måste vara äkta kärlek, hade det inte varit det så hade ni lämnat varandra för länge sedan" Och alla i hela stan säger typ : "Ingen vågar bli kär i min kille för alla vet att han aldrig kommer lämna henne ändå" Det måste väl tyda på något? Du skulle göra mig till en otroligt lycklig människa om du svarar på detta mejl. Jag skulle vara dig evigt tacksam. Det låter säkert som ett vanligt och litet problem i dina öron, men jag mår mycket dåligt av detta. Har ofta tänkt att jag vill skada mig själv så att min kille får upp ögonen och inser att han inte kan hålla på så här. Så han verkligen skulle fatta hur dåligt han får mig att må. Han förstår tyvärr inte det. Men jag älskar honom otroligt mycket, och vill verkligen försöka lösa detta problem utan att lämna honom. Tack för att du tog dig tid att läsa, Jag hoppas innerligt att du inte sviker mig nu när jag behöver dig!
SVAR
Hej,
Jag vill råda Dig att försöka ta reda på litet om Dig själv i första hand. Hur vill Du ha det. Det låter ju som om Du och din kille gör varandra väldigt illa och som om båda har problem att reda ut var och en för sig. Om Ni mådde bra, skulle Ni inte straffas varnadra så mycket. Jag tror att din kille skulle behöva reda ut varför han gör som han gör och Du skulle behöva ta reda på varför Du tillåter honom att skada Dig. Du undrar om rådgivning för er båda. Det beror på var Ni bor dvs i en stad eller ej vad det finns för hjälp. Familjerådgivning finns på alla större orter i kommunal regi och de tar en liten avgift. Nu tycker jag inte att det i första hand är familjerådgivning Ni ska söka. För det första är frågan, vill din kille söka hjälp? Jag tycker Du ska försöka söka egen hjälp i form av samtalskontakt. Kanske psykoterapi. Det kostar olika beroende på var man bor. Men kanske Du skulle börja med en kurator om Du går i skolan som i så fall kan skicka Dig vidare. Lycka till!
Visningar : 282
