SVAR
Hej!
Det ligger mycket i det som din mamma säger. Förutsättningen för att du ska kunna respektera någon annan är att du accepterar och respekterar dig själv för den du är. Det kan ibland vara svårt och det är inte så enkelt som det låter. För att kunna göra detta måste man i sin tur ha blivit sedd och respekterad under sin uppväxt, så förmågan grundläggs mycket tidigare än när det blir aktuellt att själv respektera andra som egna personer.
Du vill veta hur du kan börja respektera dig själv. Tydligen tycker din mamma att det är si och så med din självrespekt men du skriver inte på vilket sätt detta visar sig.
Det viktigaste är att du övar upp din förmåga att sätta gränser och säga nej när det du innerst inne inte vill något. Det kan handla om studie- eller yrkesval, om hur mycket du vill släppa in någon i dina känslor och tankar, om när och med vem du vill ha sex, om hur du ska vara tillsammans med kompisar för att ge några exempel. Det är krävande eftersom du måste ta ställning till allt själv oavsett vad föräldrar, kompisar och andra vill och du riskerar också att omgivningen ibland kan reagera negativt men det är ändå något slags skyldighet som du har gentemot dig själv.
Under tonåren är det förstås naturligt att det är mycket viktigt att känna sig accepterad av kompisarna och att man genom dem hittar nya regler och nya sätt att vara som skiljer sig från föräldrarnas men priset för detta får inte bli så högt att man glömmer bort sig själv helt och hållet.