Många som varit med om en olycka där dom skadat sig allvarligt eller kunde ha skadat sig allvarligt kan uppleva att det blir väldigt jobbigt känslomässigt efteråt. Många tankar kan snurra i huvudet som ofta handlar om att man inser att livet är ganska bräckligt och att det kan hända saker som kan förändra allt på bara en sekund. Den typen och liknande typer av funderingar kan vara väldigt jobbiga att bära och ofta tar det tid innan man bearbetat det man varit med om.
I ditt fall så finns det dessutom en osäkerhet kring ifall du kommer att få några framtida men som gör att ditt liv kommer att begränsas. Det är sannolikt en oro i sig som gör att du kanske går och funderar på hur ditt liv kommer att påverkas ifall det nu visar sig att knät inte kommer hålla för att tex springa.
Mitt råd till dig är att du pratar med dina föräldrar eller den läkare du sannolikt träffar när det gäller knäskadan. Berätta för någon av dessa hur du mår och att du behöver hjälp för det är inget konstigt att behöva det efter en sådan här olycka. På sjukhuset där du fått hjälp, eller på ditt sjukhus hemma finns kuratorer som kan gå in och stötta dig och hjälpa dig att sortera alla tankar och känslor som du bär på när det gäller olyckan och hur den kommer att påverka ditt liv framöver.