Okänd
Annat
Hej! Jag har lite problem angående en kille jag träffade för ca 6 mån sen; jag har verkligen försökt förstå hur han fungerar, men jag lyckas inte. Historien ter sig som sådan: vi träffades på krogen och pratade och bytte nummer, utan att någonting mer hände den gången. Sedan började han höra av sig mer och mer och vi träffades – allting var jättebra och han var alldeles underbar. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var galet förälskad i honom, och det verkade som att han tyckte väldigt mycket om mig också. Sedan plötsligt, efter ca en månads rätt intensivt dejtande (nämnas bör väl att vi inte hade legat med varandra), så ignorerade han mig i en vecka och sedan skickade han ett SMS (!!!) där han skrev att han inte tyckte det kändes rätt att ses mer. Några dagar senare träffades vi ändå för att snacka om saken över en promenad, som slutade i hans säng. Efter den lilla incidenten, hördes och sågs vi mer än vi gjort tidigare och efter ett tag kunde jag återigen slappna av med honom, för han gjorde klart att han verkligen tyckte om mig, vilket jag så klart trodde på, eftersom han även betedde sig som att det var sant. Vi sågs i ett par månader, och allt var frid och fröjd, vi pratade om allt och var bästa vänner, med undantaget att vi hade massor av härlig sex. Sedan kom det som oundvikligen skulle komma; Samtalet. Ví kom fram till att vi tyckte om varandra väldigt mycket, men att det förmodligen inte skulle fungera med någonting mer seriöst mellan oss, eftersom vi befinner oss på helt olika plan i livet (jag är 18 och han är 27), vilket vi båda var medvetna om. Det är här jag gärna skulle skriva att vi sa hejhej och gick åt varsitt håll, men tyvärr… Jag var, och är fortfarande, mycket förälskad i den här killen, och åldersskillnaden spelar egentligen ingen större roll för mig, men jag förmodar att det stör honom mer än han vill säga. Visst stör det mig också, jag skulle så gärna vilja ge honom det han helst av allt vill ha, nämligen ett barn, men pga av min ålder och hur mitt liv ser ut just nu, så kommer jag inte hinna med det på flera år, och han vill gärna ha barn innan han blir "för gammal". Nu förstår jag om du rynkar pannan och tycker jag måste ha en skruv lös, och det kanske jag har, men så här känner jag… I alla fall fortsatte vi ses, dock med längre och längre intervaller. Till sist kom det jag anade att skulle komma; ytterligare ett SMS där han tyckte att vi nog inte skulle ses mer. Den här gången tog det två dagar innan vi sågs igen, som vänner, var det meningen, men lik förbannat slutade det i hans säng i alla fall. Vi har efter det inte hörts på flera dagar. Vad är det som händer egentligen? Varför hattar han runt på det här viset? Varför älskar han mig ena sekunden för att i nästa hata mig? Och jag önskar att jag hade starkare karaktär, så att jag inte skulle böja mig efter hans nycker, men jag är så förbannat rädd för att förlora honom, för han är ändå en jättebra vän och vi kan verkligen prata om allt och vi tänker likadant (utom när det kommer till den här situationen)… Dessutom vill jag inte heller att den där underbara känslan jag får av honom ska försvinna… Jag märker nu när jag läser igenom det här att allt låter helt vansinnigt, och att det enda vettiga vore att gå vidare, men jag kan inte. Jag tycker om honom alldeles för mycket för att kunna släppa honom, och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till… Jag har liksom ingen koll överhuvudtaget! Hela den här situationen är fruktansvärt frustrerande… Är han rädd för att "binda" sig? Eller vill han bara ha mig bara för en sak? Allt verkar så underligt, eftersom han är den underbaraste människan när vi är tillsammans. Han har haft två riktiga förhållanden tidigare, det senaste tog slut för ett par år sedan och jag har bara haft några korta. Detta känns väldigt dumt, eftersom det inte ens är ett värdigt problem jämfört med all skit som världen går igenom varje dag. Förlåt, nu blev det här lite långt… Oerhört tacksam för svar!!
SVAR
Nej, någon skruv lös har du inte, däremot så har du hamnat i en situation där det är svårt för dig att navigera på grund av dina känslor för den här killen och på grund av hans "hattande" som du kallar det.
Men det är sådant som händer ibland i livet.
Du verkar tämligen klar över att du är kär i den här killen och skulle vilja ha en mer långvarig relation med honom. Däremot så nämner du i ditt brev att du inte är beredd att skaffa barn med honom, vilket han underförstått verkar vilja. Om det är här skon klämmer vet jag inte, men det faktum att ni är ganska långt ifrån varandra åldersmässigt medför ju sannolikt att ni befinner i olika faser i livet där du sannolikt fortfarande går i gymnasiet och inte ännu har format ditt framtida vuxenliv utan istället står i begrepp att börja utforska världen för att se hur du vill forma ditt liv. Han däremot kan ju redan ha hunnit med det och kanske befinner sig i en fas där han mer vill satsa på familj och något långvarigt och där kanske inte du är rätt för honom med tanke på vart du befinner dig. Skulle det vara så är detta inget som hindrar att han är kär i dig och verkligen trivs i ditt sällskap, men dels så kanske ni befinner er i så olika faser i livet att han inte ser någon framtid för er, och dels kanske det är så att han själv har problem med att du är så ung som du är.
Jag kan självklart inte säga hur det hela ligger till, men spekulationerna ovan kanske ger dig en idé om hur du själv skulle kunna gå vidare och prata med honom om er relation. För eftersom ni uppenbarligen är goda vänner och kan prata om det mesta så är det kanske troligt att ni även kan sätta er ner och verkligen prata om vad det är som gör att ni blir tillsammans och sedan bryter han upp varje gång för att sedan komma tillbaka. Och i samband med det så bör även du fundera över ifall du själv kan se hur den här relationen skulle funka. Är du själv beredd att "binda dig" och satsa på relationen i det skedet du befinner dig i livet. För man ska veta en sak och det är att det krävs mer än känslor för att ett förhållande ska fungera. Man måste vara någorlunda på samma plan i livet oavsett hur kär man än är. Annars fungerar det sällan.
Så i mina ögon har ni båda två en del att fundera över och prata om så börja där innan du defintivt bestämmer hur du ska gå vidare.
Visningar : 156
