SVAR
Ibland blir man så rädd för att det skulle vara på något speciellt sätt som man inte vill, att rädslan blir som en fixering. I ditt fall så verkar du vara väldigt inställd på att vara hetero och du har aldrig ifrågasatt detta. Att bli vuxen innebär oftast att man på flera olika plan börjar att ifrågasätta vem man är och vart man är på väg, det är en del i att forma sin identitet. Men ibland så kan den processen, som är naturlig, skena iväg med en, och man kan få för sig att man är något man egentligen inte är, och oftast då något som man absolut inte vill eller önskar. Det är lite samma känsla som många kan beskriva att dom upplevt någon gång i livet när dom tex stått uppe på en hög höjd, en balkong, ett utkikstorn, i en skidlift eller vad som helst. Många kan då få en känsla liknande "tänk om jag hoppar", samtidigt som dom får ångest när dom tänker på att hoppa. Det här kan drabba vem som helst som aldrig haft en tanke på att ta livet av sig eller hoppa från en hög höjd, varför det sällan handlar om det, utan det handlar istället om en helt annan sak som sannolikt har mer att göra med att tappa kontrollen.
Det du beskriver är ett liknande fenomen. Det finns ju inget i din historia eller tillvaro som pekar mot att du skulle vara homosexuell, men helt plötsligt så har du blivit rädd för att vara det, och får ångest av tanken.
Den här typen av känslor brukar oftast lägga sig, men ibland så vill det inte riktigt släppa taget utan det hela utvecklar sig till en låsning eller fixering som kan vara svår att bryta. Eftersom du redan nu känner att det här påverkar dig så starkt och dessutom får konsekvenser för din relation till din flickvän så är mitt råd att du söker hjälp. Gå till närmaste Ungdomsmottagning och få tid hos kurator eller psykolog, eller sök kurator eller psykologhjälp inom öppenvårdspsykiatrin. Det kan i bästa fall räcka med några samtal för att du ska komma ur den här låsningen, så lid inte i onödan utan sök hjälp direkt.