Hej! Jo, det är så att jag har tröttnat på mig själv. Jag orkar inte stiga upp på morgonen för att gå till skolan, jag orkar inte göra någonting och det känns som att jag har gett upp. Jag vill inte ta självmord eller något, det ville jag däremot när jag var yngre. Jag är bara trött på att behöva se mitt ansikte i spegeln. Jag orkar inte höra mig själv när jag snackar och jag orkar inte med personen jag har blivit. Jag tycker att jag är falsk. Egentligen är jag inte det och jag vet det, men endå så känns det som att jag är det. Jag är helt enkelt trött på mig själv och jag kan ju inte direkt undvika mig själv som man kan göra med andra människor. Jag försöker ständigt "förnya" mig själv, byter stil och sådant ganska ofta, men det hjälper ju inte direkt problemet på insidan. Jag tycker att jag har en jobbig personlighet och jag fattar inte varför jag har några kompisar överhuvudtaget. Känns som att jag är en hemsk människa på något sätt… Vad ska jag göra?

---

SVAR

Det låter som om du hamnat i en negativ spiral när det gäller den egna självbilden och att detta gör dig nedstämd.
Eftersom det är lätt hänt att de negativa tankarna tar överhanden och endast resulterar i mer negativt och ökad nedstämdhet, kan man ibland behöva hjälp utifrån för att bryta det hela. För problemet när man känner som du är just att man själv inte förmår komma upp med en positiv tanke eller få en positiv känsla då det negativa breder ut sig över allt så man tappar både lusten och hoppet.

Mitt råd är att du söker upp kuratorn på din skola eller att du går till närmaste Ungdomsmottagning och får en kontakt med kuratorn där. Även om det kan kännas tungt att bara ta sig så pass långt, så hoppas jag att du kan samla tillräckligt med energi för att ta det steget. För som jag sade, kan det vara svårt att bryta en sådan här spiral själv om man inte har någon utifrån som bryter in med andra perspektiv fram tills den dagen man själv kan se och känna något annat än trötthet.