Hej Jag är en tjej på 14 år. Jag har ett problem ibland får jag som depressioner då allt känns meningslöst, jag gråter och det känns som allt går åt helvete rent ut sagt. När jag mår så här känns det som om jag bara vill att nån skickar iväg mig till någon som kan hjälpa mig, för det känns så jätte jobbigt som ja inte klarar av mer. Men när depressionerna är över så tycker jag inte att de behövs å tänker att det kanske går över men det verkar de inte göra. Det har hållt på i ungefär 2år till och från, det blir mer när det är stressigt i skolan. Det går i vågor ibland händer det varje dag och ibland bara nån gång i veckan, men jag mår ialalfall väldigt dåligt av det. Jag undrar om det finns något sätt att komma ifrån detta, för jag vill inte ha det så här. Det är bara mina bästa kompisar som vet om det, för jag tror alla ska tycka det är löjligt eftersom jag inte vet varför jag blir så lessen å känner så här, skulle bli jätte tacksam för svar.

---

SVAR

Hej!
Ibland vet man inte varför man är ledsen och därför är det ok att känna som du känner!Det låter som om du behöver någon att dela ditt problem med, någon annan än din kompisar.Kompisar är givetvis bra att ha, men när man mår som du gör,behöver man en professionell att tala med.Du kan söka upp din skolkurator eller gå till BUP.Be dina föräldrar att boka en tid på BUP.Till kuratorn kan du gå själv. Det är bra om dina föräldrar får veta hur du mår. De allra flesta föräldrar vill hjälpa sina barn om de kan.
Du frågar om det går att komma ifrån depressionen. Det gör det!! Med hjälp.Men först får man vara i det,sedan jobba med det, och till sist blir det en förändring!!
Det går att bli glad igen!