hej! jag är en tjej på jaa 15 år, jag är 1,53 cm lång och jag väger 42 kilo. enligt mina vänner och min skolsyster så anser dom att jag är väldigt underviktig och att jag minst ska väga runt 50 kilo, men när jag frågar min moster så säger hon att det är helt okej och att det är bra att jag väger lite, min moster är nämligen sjuksköterksa och jobbar på sjukhus. men liksom jag har oxo pratat med med min psykolog på Bup och hon säger oxo att jag väger för lite och att jag är för smal… men grejen är så att jag tycker att jag väger för mycket och att jag är väldigt tjock! jag hatar att se min själv i spegel och dom gånger jag gör det så brister jag alltid ut i gråt. jag vägrar äta för maten gör mig bara tjockare och så kommer en kille i klassen och säger att jag har anoroxia!! men jag menar bara för att jag inte vill äta för att bli tjock betyder det väl inte att jag har en ätstörning??

---

SVAR

Jag skulle vilja säga såhär; när maten och tankar kring mat och vikt börjar styra ens liv, då har man ett knepigt förhållande till maten och det kan leda till en ätstörning. Det är inte vikten i sig som gör det.

Att inte vilja äta för att slippa bli tjock är just ett sånt tecken på att man har det jobbigt med maten.