Hejsan. Mitt problem är att jag känner mig värdelös. Eller, misslyckad kanske är ordet. Jag känner att jag inte duger, det känns som att ingen gillar mig, ingen av mina "kompisar". Min mamma däremot vet jag att hon älskar mig, men henne kan jag inte prata med om dethär. Hon har ganska höga krav på mig i skolan, hon vill att jag ska ha MVG i allt. Jag har bara några MVG några VG och 1 IG. och det är verkligen jobbigt. Det känns som att jag är en besvikelse för henne, och att jag är sämst. Jag tycker jag är helt äcklig, fet, ful, korkad. Och jag vet inte vad jag ska göra, Det känns bara som jag är en börda, och bara är ivägen. Jag är "glad" och sånt utanpå. Men jag är ofta ledsen över dethär. Jag kan inte prata med någon om dethär känns det som. Vill inte gå till en kurator för jag tycker att det finns andra med mer problem så jag vill inte störa kuratorn, och då kanske mamma måste veta. Och andra, och nej det går inte. Jag vet iallafall att jag inte duger. Önskar jag vore bättre. Jag har skärt mig några gånger, gör det jätte sällan. Men jag tycker alltid att jag är larvig och dum efteråt, för så många har så mycket värre problem. Jag ångrar mig alltid efteråt. Jag kanske inte har nått problem.? Är dethär något problem, eller är det bara så att jag får acceptera att jag känner så och försöka bli bra så dom gillar mig. Jag har ofta försökt ändra på mig för att dom ska gilla mig mer, och sånt. Men det funkar inte. Det känns som att jag inte har någon kompis alls. Kanske inte förtjänar det?

---

SVAR

Alla människor har ett värde, och det handlar inte om att man ska prestera. Du skriver att din mamma har väldigt höga krav på dig, men du vet att hon älskar dig. Det är svårt ibland när man känner att man inte riktigt räcker till, inte har tillräckligt bra betyg, inte många kompisar osv.

Ibland känns det som att inte ens ens egna problem är värda något. Men så är det givetvis inte. Du har rätt att bli omtyckt för den du är, höga betyg eller inte. Och om du mår dåligt så har du rätt att gå till kuratorn och prata. Man kan inte jämföra olika människors mående på det sättet.

Om man känner hårda krav på sig jämt så börjar man till slut kanske känna sig ful, värdelös och korkad. Det är inte sant, men det kan vara väldigt svårt att ta sig ur de tankarna. Det är ju inte så konstigt.

Om du inte vill gå till en kurator så får du gärna maila mig eller adda på msn: helena.meyer@fryshuset.se

Om du vill gå till en kurator så kan du kika på http://www.umo.se var din närmaste ungdomsmottagning ligger.